Möjligen rördes känslorna upp redan när de borgerliga oppositionspartierna vägrade att rösta för majoritetens förslag att barn- och utbildningsnämnden får redovisa behov av ökade medel gällande skolstrukturen på Bergnäset. En väldigt formell fråga som ingen egentligen har något emot, men oppositionen valde att tydligt markera sitt missnöje med själva skolstrukturen. Begripligt och harmlöst men likafullt inte uppskattat.
När så fullmäktiga skulle behandla en motion från Liberalerna om att utreda införande av akutskola i Luleå. Känslorna gick kanske onödigt höga i båda riktningar. Liberalernas gruppledare Thomas Söderström hade dock onekligen en god poäng när han sa att om man nu är överens om att något behöver göras och man inte vill införa akutskola så gör någonting annat då. Men rösta inte bara ned detta förslag och gå vidare och låtsas som ingenting. Säg inte bara att mer resurser till exempel elevhälsan vore bättre – lägg en budget med köade resurser till elevhälsan. "Ni har ju en majoritet. Ni kan göra det."
Från talarstolen gjordes även ett antal inlägg av den märkligare sorten. En socialdemokratisk ledamot var uppe och förklarade att eftersom ingen annan hade gått i stödskola så borde debatten vara över. Jaha. Ska vi begränsa alla fullmäktigeledamöter till att bara ha åsikter om och rösta i ärenden där de har personlig erfarenhet så skulle förstås fullmäktige gå snabbare, men det är tveksamt att det skulle bli bättre för det.
Liberalernas motion om att införa fältassistenter orsakade också en viss debatt om än inte lika utdragen som den om akutskolan. Majoriteten hänvisade till att man har en försöksverksamhet och ansåg därför saken vara ur världen. Oppositionen ansåg inte att det var tillräckligt och det påpekades återigen att fullmäktige redan för många år sedan har röstat igenom detta men att S och sedermera S, V och MP inte har gjort något. Denna saktfärdighet är faktiskt anmärkningsvärd. Det tar inte ett decennium att göra något om man inte verkligen vill.
Senare hölls en snabbinterpellation om tillbud i nattpatrullen. Det var en god och saklig debatt som rundade av fullmäktige. Den innehöll dock ett sällsynt märkligt inslag då en av Socialdemokraternas ledamöter var uppe och anförde att frågan inte hade i fullmäktige att göra. Det är sällan S försöker tysta ned arbetsmiljöfrågor och ledamoten i fråga blev senare snyggt tillrättavisad. En rimlig avslutning.