Arbetstiden kommer att bli stridsfråga i valet 2026

Svensk borgerlighet bör förbereda sig på att Socialdemokraterna kommer att driva frågan om arbetstidsförkortning i valet 2026.

Det kommer bli en debatt om arbetstid.

Det kommer bli en debatt om arbetstid.

Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

Ledare2024-07-12 06:06
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.

Pandemin har förändrat våra arbetsvanor. Inom många yrken ges numer möjlighet att arbeta hemifrån. För de lyckligt lottade underlättar det livspusslet. De hinner med att hämta på förskolan, de kan arbeta från tåget och de slipper kanske att ta en karensdag om de vaknar förkylda.

Dock skapar detta en ny delning av arbetsmarknaden som kan beskrivas som en orättvisa. Jobben där man kan arbeta hemifrån återfinns ju oftast inom tjänstemannayrken. Samtidigt finns det många traditionella arbetaryrken inom till exempel vård, transport och handel som saknar denna möjlighet. För ett arbetarparti som Socialdemokraterna vore det tjänstefel att inte agera på denna nya orättvisa.

Socialdemokraterna har också väntat på en större, ideologisk reformfråga att driva i en valrörelse. Senast man lyckades med det var med maxtaxan i valrörelsen 1998. Sedan dess har man dock inte lyckats hitta en lika bra fråga. Vallöftet från 2018 om en extra familjevecka kändes mest krystat.

I frågan om arbetstidsförkortning finns ett betydligt starkare tryck underifrån. Alla fackförbund driver förvisso inte kortare arbetstid, men det finns knappast något förbund där frågan inte har varit uppe i åtskilliga motioner. Under Vårdförbundets strejk hamnade frågan om arbetstiden för första gången på länge i centrum för en arbetsmarknadskonflikt. 

När lagstiftningen om 40-timmarsvecka kom år 1973 var det jobb inom industri och kontor som var normen. Inom intensiva kontaktyrken har 40-timmarsveckan aldrig fungerat problemfritt. Till exempel lär det bara vara runt hälften av Sveriges barnmorskor som orkar arbeta heltid. Man går ned i arbetstid.

Nämnas kan också att då 40-timmarsveckan genomfördes var fortfarande runt hälften av alla arbetsföra kvinnor i Sverige hemmafruar. Normen togs fram delvis med antagandet att det bara var en person per hushåll som arbetade heltid.

Om Socialdemokraterna väljer att driva arbetstidsförkortning kan de räkna med ett gott stöd i opinionen. Enligt SOM-institutet i Göteborg är det idag 55 procent av svenskarna som vill se en arbetstidsförkortning.

De borgerliga bör ha ett svar i den här frågan. En bättre taktik vore att våga erkänna att det inom vissa branscher och sektorer finns anledning att sträva efter kortare arbetstid, men att en generell lagstiftning vore fel väg att gå.