Förlåt oss ministern, vi kan bara be om ursäkt

Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) väljer sina ord noga när han påstår att Luleå och Göteborg behandlats lika.

Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) vill inte tillstå att Göteborgs hamn har behandlats förmånligare än Luleås.

Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) vill inte tillstå att Göteborgs hamn har behandlats förmånligare än Luleås.

Foto: Fredrik Persson/TT/Kollage

Ledare2021-02-11 05:30
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.

Det är inte så lite fräckt egentligen. När ministern får frågan om skillnaden i finansiering av Malmporten i Luleå och Skandiaporten i Göteborg spelar han helt oförstående. "I både Göteborg och Luleå har en bedömning gjorts av vad som är statens ansvar."

Ja, så är det förstås. Invändningarna som har kommit från Norrbotten handlar ju inte om att regeringen inte har gjort någon bedömning av den frågan, bara det märkliga i att statens ansvar bedöms gå så mycket närmare kajkanten i Göteborg. Det spelar ingen roll hur förvånad ministern är över kritiken. Inte heller att han drar till med att det inte går att ändra för då blir det ingenting – vilket givetvis inte alls är nödvändigt utan regeringens sätt försöka hota en landsände att hålla tyst.

För så är det visst fortfarande. När patron öppnar portmonnän ska man bocka och tacka och vara glad för det man får. Riktigt nöjd är väl regeringen inte förrän kritikerna ber om ursäkt med mössan i handen och foten skrapandes i gruset. 

Regeringen kan försöka vrida och vända på saken hur mycket den vill.  Norrbottens företag måste betala för grundläggande infrastruktur som deras konkurrenter i Västra Götaland inte behöver. 

På samma sätt är det ett faktum att Norrbottens vägar, på tal om något annat som ligger på samma ministerbord, är kraftigt eftersatta. Branschorganisationen Transportföretagen har låtit utreda skickat på de svenska vägarna samt storleken på underhållningsskulden och hur mycket den kommer att växa fram till 2030. Resultatet är milt uttryckt nedslående. 12,7 procent av landets statliga vägar är i dagsläget i mycket dåligt skick. Det är var åttonde väg.

Underhållsskulden uppgår till 19,7 miljarder kronor, vilket är i linje med Trafikverkets uppgifter. Transportföretagens rapport visar dock att med nuvarande anslagsnivå och prioriteringar kommer det summan att växa till 42 miljarder kronor år 2030.

Andelen mycket dåliga vägar kommer att öka till 32 procent. Det är var tredje väg. Vägarna i städerna och mellan storstäderna kommer att vara i tipptoppskick. Det är väl bra, men vad har vi för glädje av det här?

Så passa på att ta en tur med bilen nu, innan vägarna hamnat i ett sådant skick att det är förenat med för stor risk att färdas på dem utan att det är direkt nödvändigt. Det blir ett slags landsbygdslockdown till slut ändå, helt oberoende av pandemin. Förmodligen förväntas vi tacka infrastrukturministern även för det.