Ett sådant ansvar finns idag men den högsta summan är 9 520 kronor. Gränsen sattes för mer än tio år sedan. M vill nu höja skadeståndsgränsen till 24 000 kronor. Ett anspråkslöst förslag kan tyckas. Det kommer inte långt för att ersätta den som till exempel har utsatts för förnedringsrån.
Men förslaget väckte ändå genast kritik. En välformulerad sådan kom från kriminologiprofessorn Leif GW Persson som i en tv-intervju (TV4 16/2) sågade förslaget fullständigt. Det skulle inte ha någon effekt, menade Persson. De som oftast skulle drabbas av skadeståndet skulle vara ensamstående mammor utan pengar. Att avkräva dem skadestånd skulle vara som att ”lugga en flintskallig”.
Sågningen är underhållande men den visar att Leif GW Perssons generation av kriminologer är präglade av hur samhället såg ut när de först började att studera sitt ämne. Den tid då alla bovar hade ensamstående mammor och frånvarande pappor är borta. Många av dagens mest brottsaktiva ungdomar har synnerligen robusta familjestrukturer bakom sig.
Klaner och familjebaserade kriminella nätverk har kunnat utnyttja att vårt svenska rättstänkande är närmast till det extrema inriktat på individen. Klan- och gängledare har lärt sig att barn kan skickas på uppdrag som hade gett vuxna stränga straff. Föräldrarna kan ducka ansvar. Det här skapar berättigad vrede i resten av samhället.
Den ganska modesta utökning av skadeståndsansvaret för föräldrar som Moderaterna nu föreslår skulle förstås inte ändra något över en natt. Men det är en någorlunda tydlig markering.
Svensk lag behöver bättre poängtera föräldrars ansvar. Lagar har en så kallad normerande effekt. De visar vad som är rätt och fel och kan långsiktigt påverka människors normer. Ffler föräldrar måste ta ansvar för vad deras omyndiga barn gör.
Det är också viktigt att komma ihåg att lagstiftningen kring föräldrars skadeståndsansvar är utformad så att föräldrar som faktiskt tagit ansvar inte ska drabbas, även om deras barn begår brott. Föräldrar som till exempel deltar i dialog med skola och socialtjänst kan undgå skadeståndsansvar. För många föräldrar som kämpar med barn i en gråzon kan lagstiftningen vara ett stöd. De kan visa för barnen att om de begår brott drabbar det fler än dem själva.
Det moderata förslaget borde välkomnas. Sedan behövs fler idéer om hur föräldraansvaret kan uppgraderas. Det är ett av fundamenten som behöver justeras för att brottsligheten ska kunna bekämpas.