Vänsterpartiets krav på en folkomröstning om Natomedlemskap är ett försök att vinna luft i debatten. Men det säger också något om deras syn på säkerhetspolitik. Säkerhet står nämligen inte i första rummet.
V är motståndare till ett medlemskap. Enligt partiprogrammet vill man upplösa Nato och partiledaren Nooshi Dadgostar (V) anser att "Nato är en militär kartell som inte kommer trygga det svenska folkets säkerhet". Att ett land som är medlem i Nato aldrig blivit invaderat av främmande makt verkar inte förändra analysen.
Svenska folket har bland annat röstat om Sveriges anslutning till EU, rusdrycksförbud och högertrafik. Men på goda grunder har Sverige aldrig haft folkomröstningar om säkerhetspolitiska beslut. Den typen av beslut förutsätter att all information ligger på bordet för alla inblandade. Underrättelseinformation, riskbedömningar och säkerhetspolitiska avtal kan och bör aldrig komma alla medborgare till del. I en representativ demokrati bör därför den typen av beslut fattas av våra folkvalda med stöd av säkerhetspolitiska experter.
En annan nackdel med folkomröstningar är att stora och komplexa frågor som handlar om helheter lätt kan reduceras till att framstå som enkla beslut. Sverige skulle göra sig sårbar i ett sådant läge och bjuda in till ryska påverkansoperationer och utpressningsförsök. Senast i veckan varnade Säpo för ryska påverkansförsök.
Dessutom närmar sig Finland Nato allt snabbare. Om Sverige skulle bli ensam kvar som alliansfritt land i vår region skulle det försämra vårt säkerhetsläge. Finland är en viktig säkerhetspolitisk partner, om de går med i Nato skulle den relationen påverkas, förmodligen på så sätt att relation inte kan upprätthållas på samma sätt längre. Sverige behöver därför en gemensam tidtabell med vårt grannland.
I det finska parlamentet verkar det inte finnas stöd för en folkomröstning och Finlands president Sauli Niinistö, som tidigare förespråkat en folkomröstning, anser numera att de opinionsmätningar som gjorts, där ungefär 60 procent är för att gå med, är tillräckligt för att ge medlemskapet legitimitet. Som jämförelse kan nämnas att en ny opinionsundersökning visar att 57 procent av svenskarna vill gå med i Nato. I en annan opinionsundersökning vill bara tre av tio svenskar se en folkomröstning.
Beslutet kan gott och väl fattas av våra folkvalda. Vänsterpartiets vilja att fördröja ett svenskt medlemskap bör inte få ske till priset av svensk säkerhet.