Krisen borde inte ha kommit som en chock

Tänk att uppemot hälften av stridspiloterna måste ansöka om tjänstledighet eller sluta för att Försvarsmakten ska agera.

Pensionsåldern höjdes med mer än ett årtionde över en natt, och ingångslönen har i princip stått still sedan slutet av 90-talet.

Pensionsåldern höjdes med mer än ett årtionde över en natt, och ingångslönen har i princip stått still sedan slutet av 90-talet.

Foto: Linda Wikström/Montage

Ledare2022-07-22 05:00
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.

"Jag är den första att ta bladet från munnen och säga att vi befinner oss i ett prekärt läge, en kris", så skrev flygvapenchefen Carl-Johan Edström i ett inlägg som publicerades på Försvarsmaktens blogg förra veckan.

Att en stor del av de aktiva stridspiloterna har valt att söka tjänstledighet eller helt sonika sagt upp sig, vittnar om ett omfattande missnöje inom yrkesgruppen. Att stridspiloter slutar i förtid är illavarslande. Dels är stridspilotutbildningen den dyraste och kanske mest tidskrävande utbildningen inom systemet, dels försämrar det Sveriges försvarsförmåga.

Redan 2012 varnades det för att Sverige kan få brist på piloter som kan framföra landets tekniska stolthet JAS 39 Gripen. För nästan två år sedan skrev Officersförbundet att yngre piloter lämnade F17. Enligt en enkätundersökning planerar en majoritet av de yngre stridspiloterna att lämna flygvapnet de närmsta 10 åren.  Detta har varit varningsklockor om att villkoren måste bli bättre och yrket mer attraktivt.

Ändå har ingångslönen i princip stått still sedan slutet av 90-talet. Och 2016 höjdes pensionsåldern från 55 år till 67 år för alla födda efter 1988, utan några som helst övergångsregler. Piloter som redan var anställda fick sin pensionsålder höjd med mer än ett årtionde över en natt.

Försvarspiloternas intresseorganisation, FPI, anser att flygvapenchefens åtgärder för att stävja situationen är för lite och för sent. Till flygvapenchefens försvar har han inte mandat att exempelvis hitta en övergångslösning för pensionerna. Däremot kan Försvarsmaktens ledning agera på saken. Men i en debattartikel skriver Per-Martin Sternevi, ordförande för FPI, att ledningen slår ifrån sig all kritik och hänvisar till Flygvapnet.

Men när det brinner går det snabbt och allt blir möjligt. I förrgår tillsatte Försvarsmakten en grupp för att förbättra personalförsörjningen av piloter. Dessutom har man begärt mandat från bland annat Arbetsgivarverket att starta förhandlingar om övergångsregler för pensionerna.

Försvarsmaktens önskedrömmar om att bägaren inte ska rinna över för piloterna har skapat den här situationen. Mycket mer hade kunnat göras mycket tidigare för att undvika den. 

Försvarsmakten måste bli bättre på människor om de vill behålla personal och växa. Nu kan vi bara hoppas att de mäktar med att avvärja den här krisen.