I en promemoria har utbildningsdepartementet lagt fram (11/4) ett konkret förslag på så kallat etableringsstopp. Det innebär att ansökningar om att bilda skolor med konfessionella inslag, eller att expandera redan etablerade konfessionella skolor, inte får godkännas.
Förslaget innebär en kraftig inskränkning av föräldrars möjlighet att uppfostra sina barn. Hela poängen med valfrihet i skolväsendet är ju att ge större makt åt föräldrarna, och för många troende personer är det viktigt att barnen får ta del av tron i vardagen. Eftersom skoldagen tar upp en så många av dygnets timmar spelar konfessionella skolor stor roll.
Därtill begränsar det möjligheterna för barnen själva att välja en skola som respekterar deras tro. De konfessionella skolorna erbjuder en fristad som tyvärr alltför många troende barn behöver i ett så pass sekulariserat land som Sverige, där religiös tro ofta ses som apart.
Många judiska barn uppger att de numer aktivt döljer sin judiska identitet i skolan för att slippa trakasserier. Föga förvånande är därför både Judiska centralrådet och Stiftelsen Judaica, som driver Hillelskolan i Stockholm, starkt kritiska mot förslaget. De betonar särskilt att det hindrar grundandet av en judisk skola i Malmö där antisemitismen är svårt utbredd.
Därför är det extra allvarligt att förslaget faktiskt inte löser det problem med, i synnerhet muslimsk, fundamentalism som det är riktat mot. Knappt en procent av svenska elever går i konfessionella skolor i dag, och även om andelen skulle öka något i framtiden vore det knappast den huvudsakliga inkörsporten till extremism.
Faktum är att Skolinspektionen i sin årsrapport från 2021 konstaterar (15/3) att religiös undervisning, som alltså redan bryter mot skollagen, även sker i skolor som inte har registrerat sig som konfessionella. Något som även tas upp i regeringens promemoria. Därför föreslås också att icke-konfessionella skolor ska få nekas tillstånd om det finns skäl att tro att religiös undervisning kommer bedrivas.
Det vore fullt rimligt, men frågan blir varför de skolor som är öppna med sin konfessionella inriktning men inte avser bryta mot skollagen ändå ska förbjudas. Om regeringen inte vill att barn med utrikes bakgrund ska fastna i segregerande skolor, vore det bättre att i första hand höja de offentliga skolor som många föräldrar i utsatta områden i dag väljer bort.