Det historiska beslutet fattades av en extrainkallad riksdag under söndagen (SVT 23/4). Försvarsmakten kan nu skicka styrkor till Sudan, med uppdraget att evakuera ambassadpersonal med familjer samt svenska och utländska medborgare som befinner sig i landet.
Bakgrunden är de interna strider som pågår i Sudan mellan två fraktioner inom det militärstyre som kontrollerar landet sedan 2019, då diktatorn Omar al-Bashi störtades. Det som skulle bli ett fredligt maktskifte till demokrati har eskalerat till ett inbördeskrig mellan den reguljära armén under ledning av generalen Abdelfattah al-Burhan och den paramilitära gruppen Rapid Support Forces (RSF), ledd av general Mohamed Hamdan Dagalo. Nära 200 personer uppges ha dödats, men trots upprepade försök till eldupphör fortsätter striderna. Särskilt utsatt är läget runt huvudstaden Khartoum där många civila befinner sig.
Det är också till huvudstaden där ambassaden finns som den svenska insatsen kommer att koncentreras. Skyndsamheten talar för att viktiga lärdomar har dragits av de kaotiska scenerna efter det senfärdiga agerandet under evakueringen av den svenska ambassaden i Afghanistan 2021. Regeringen agerar nu för att det inte ska upprepa sig. På en presskonferens tillsammans med utrikesminister Tobias Billström (M) uppgav försvarsminister Pål Jonson (M) på lördagen att det rör sig om ett hundratal personer som ska evakueras. Det handlar främst om ambassadpersonal och deras familjer, men även civila svenska medborgare.
Det är framför allt det senare som väcker frågor. Redan före uppmaningen till alla svenskar att lämna Sudan som Utrikesdepartementet, UD, gick ut med under söndagen har det sedan tidigare avråtts från resor till landet och närområdet. Ändå befinner sig flera svenska medborgare i landet. Att de nu kan komma att evakueras med militära medel saknar motstycke i modern tid.
Exakt hur många det rör sig om är inte känt. Men med stöd i UD:s interna dokument har nättidskriften Kvartal tidigare rapporterat om att det bara under 2021 gjordes drygt 5000 resor till Sudan, trots pandemirestriktioner. Sådana resor rimmar illa med alla de asylsökande som kommer från länder i närområdet. Den som är svensk medborgare kan resa fritt, men asylsökande med uppehållstillstånd får inte resa till ursprungslandet. Då upphör skyddsskälen och uppehållstillståndet kan återkallas.
Den här problematiken är inte okänd. Och även om regeringen har skärpt kraven på Migrationsverket att utreda personer med uppehållstillstånd som åker på semester till sina hemländer understryker evakueringen vikten av det arbetet. Den som fått uppehållstillstånd utan legitima skyddsskäl innebär att bättre behövande flyktingar gått miste om skydd.
Att Sverige måste skydda ambassadpersonal och sina egna medborgare är legitimt. Det är angeläget att få ut nödställda ur Sudan av humanitära skäl. Men ansvar måste också avkrävas dem som reser utan rätt.