Det handlar om 1 800 miljarder euro som ska täcka åren 2021–2027, och som även inkluderar den omtvistade coronafonden
På tisdagseftermiddagen kom företrädare från medlemsländerna och EU-parlamentet överens om ett preliminärt förslag, som dock måste godkännas av samtliga medlemsländer och få majoritet i parlamentet innan det blir verklighet. Exempelvis sticker en mekanism som ska stoppa utbetalningar av EU-pengar till medlemsländer som bryter mot de grundläggande demokratiska och rättsliga principer som listas i EU-fördragets artikel 2 i ögonen på Polen och Ungern.
Om mekanismen går igenom – och fungerar – drar EU nytta av en viktig möjlighet att påverka länder som bryter mot vissa grundläggande principer, vilket är positivt. Det är inte rimligt att en regering exempelvis politiserar landets rättsväsende och samtidigt åtnjuter bidrag och andra fördelar genom EU-medlemskapet. Men sådana påtryckningar måste hållas på en grundläggande nivå, EU får inte börja styra medlemsländer i detalj.
Pengarna det handlar om är i sin tur märkta för olika ändamål. Till exempel ska 30 procent av utbetalningarna gå till klimatrelaterade projekt. Det kan innebära både symbolpolitik och effektiva insatser, men på ett övergripande plan är det rimligt att EU tacklar den gränsöverskridande klimatfrågan. Därtill går pengar till bland annat forskning, gränsskydd och en ny reserv för katastrofbistånd.
En nog så viktig fråga är dock varifrån EU ska få dessa enorma summor pengar som ska betalas ut – i synnerhet sedan Storbritannien lämnat. Det finns en gräns för hur mycket medlemsländerna är villiga att betala i avgifter. Därför har EU börjat se sig om efter nya så kallade ”egna medel”. Och det är högst ingripande förslag som ligger på bordet.
Bland annat avgifter för plastavfall som inte återvunnits, som införs redan 2021. Dessutom väntas EU-kommissionen under nästa år lägga förslag på en skatt som ska riktas mot digitala tjänster. Det är bara ett exempel på hur EU kan använda de redan godkända ”egna medlen” till att få beskattningsrätt. Så får det inte gå till.
EU är inte, och borde heller inte främst vara, en organisation som driver in och omfördelar pengar. De främsta fördelarna med unionen är inte bidrag, utan de öppna gränser och gemensamma handelsavtal som ökar utbyte och tillväxt inom EU. När pengarna från medlemsländernas avgifter sinar är det en tydlig signal om att utgifterna måste minska.