Hans senaste granskning avslöjar stora brister i Energimyndighetens bidragsförvaltning kring laddinfrastruktur. Bland annat har bidrag beviljats till ett icke-existerande bolag, och en laddstation som uppges vara nästan klar är i själva verket ett grustag. Ett annat bolag som fick 50 miljoner kronor byggde bara 19 laddare på två år, vilket innebär en kostnad på över två och en halv miljon per enhet.
Staten har gått in med åtskilliga miljarder i stöd till laddprojektet. Pengarna fördelas av bland annat projektledaren Olov Åslund, som även är ordförande för Miljöpartiet i Eskilstuna kommun. På LinkedIn skrev han nyligen: ”Ni har väl inte missat nya stödet för lastbilsladdning vid lastning och lastning? Än så länge finns det ganska gått [sic] om pengar men vänta inte för länge ;)”
Problematiken förstärks av vem Åslund har på andra sidan köksbordet. Hans sambo, Helena Leander, var under två mandatperioder riksdagsledamot för MP och partiets miljöpolitiska talesperson. När MP gick in i regeringen år 2014 fick Leander jobb på Energimyndighetens analysavdelning med fokus på styrmedelfrågor.
I våras avslöjade tidningen Fokus att Leanders analysarbete stred mot lagen. Hennes vinklade analyser gummistämplade i myndighetens namn MP:s egen politik. Resultatet får anses ha stått Sverige dyrt. Exempelvis orsakade 2019 års kraftvärmeskatter över en miljard kronor i skada, och det bara i Stockholm. Det är anmärkningsvärt hur mycket pengar ett enda sörmländsk hushåll har kunnat kosta svenskarna.
Leander och Åslund är inte de energibyråkraterna i Eskilstuna med kopplingar till MP. MP-gruppledaren Marielle Lahti samordnar arbetet med elmarknadsflexibilitet på Energimarknadsinspektionen, där dessutom hennes dotter verkar som jurist. Yvonne Ruwaida är Lahtis motsvarighet på Vattenfall. Två andra aktiva miljöpartistiska Eskilstunapolitiker arbetar på Energimyndigheten, varav en av dem med elcertifikaten som ger bidrag till sol- och vindproducenter.
När Socialdemokraterna gav MP nycklarna till Sveriges energipolitik kunde partiet utöva ett enormt inflytande genom byråkratin. Under deras år i energipolitikens förarsäte lades fyra kärnreaktorer ned, och Sverige fick Europas sämsta elområde. Det här är bara några exempel som visar hur dyrt det har varit för Sverige att låta energibyråkratin bli Miljöpartiets eget familjeföretag.