En vårbudget i väntan på välbehövliga reformer

Regeringens ekonomiska politik fortsätter i stort att bygga på den tidigare alliansregeringens beprövade framgångssagor.

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) när hon presenterade den så kallade vårpropositionen.

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) när hon presenterade den så kallade vårpropositionen.

Foto: Jonas Ekströmer/TT

Ledare2025-04-16 00:06
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.

Det är inte fel, samtidigt som mer permanenta och långsiktiga reformer vore önskvärda i tider av ekonomisk osäkerhet.

Återhämtningen från den lågkonjunktur som svensk ekonomi bedöms vara i har inletts och konjunkturen bör förbättras under 2025, var budskapet från finansministern. Osäkerheten är fortfarande stor, bland annat efter den amerikanska tullcirkusen. Oroande är också att efterfrågan på arbetskraft fortsatt är svag och att arbetslösheten är hög, över 10 procent, enligt den senaste statistiken.

Den absolut största satsningen i vårbudgeten är ett tillfälligt förstärkt rot-avdrag för 4,3 miljarder kronor. Genom att gynna både byggbranschen och den privata konsumtionen hoppas regeringen att ekonomin får en skjuts, en köksrenovering i taget. Frågan är om det kommer att få avsedd effekt. 

Efter år av inflation och stigande matpriser, höga boräntor, en löneutveckling som släpat efter och den senaste tidens börskaos är det långt ifrån alla som kan och vågar lägga pengar på lyxiga renoveringar. Och man kan fråga sig varför just den typen av konsumtion är den som ska premieras i ett läge när många familjer har svårt att få pengarna att räcka månaden ut.

Regeringen lyfter gärna fram att man sänkt skatten på arbete. En familj med en polis och en sjuksköterska har fått 23 000 kronor mer i plånboken, jämfört med tidigare år. När inflationen nu gått ner bör regeringen fortsätta se till att arbetande människor får behålla mer av sin inkomst, för att sedan själva få välja vad de vill göra med pengarna.

Fortfarande präglas den ekonomiska politiken av att staten ger med ena handen för att sedan ta med den andra. Elskatten, som trots vallöften om att sänkas i stället har höjts med 12 procent på två år, har gett ökade kostnader för landets elkunder motsvarande fyra miljarder kronor. Det nuvarande malus-systemet ger en rejäl skattesmäll på diesel- och bensinbilar. Företagen efterfrågar fortfarande lägre arbetsgivaravgifter och lägre bolagsskatt, för att stärka sin konkurrenskraft.

I september, när budgeten för 2026 ska presenteras, får regeringen en ny chans. Då vore det önskvärt med mer permanenta och långsiktiga reformer, över tillfälliga bidrag och avdrag. Världsekonomin är osäker och Sverige som en liten, öppen ekonomi kommer alltid att påverkas av dess nycker. Därför är det extra viktigt med stabilitet på hemmaplan.