Som åhörare måste det erkännas att en viss tillfredsställelse uppstod när sammanträdet tog slut betydligt tidigare än maratonvarianten före semestern. Det var mest rutinärenden som avhandlades, men även ett par betydelsefulla motioner från Samverkan Luleå, det vill säga Kristdemokraterna, Liberalerna, Centerpartiet och Sjukvårdspartiet.
Motionerna rörde dels ett digitalt system för invånarna att kunna rapportera otrygga situationer och platser, dels inrättandet av ett hållbarhetsråd. Inte ens dessa gav upphov till någon påtaglig debatt eftersom de fick brett stöd även av kommunledningen. Det egentligen enda motståndet kom från Moderaterna som ansåg att hållbarhetsrådet vore ineffektivt eftersom kommunen redan håller på att ta fram arbetssätt och metoder avseende hållbarhetsfrågor.
Att Samverkan Luleå får igenom motioner är dock något som har skett med förvånansvärd frekvens. Detta trots att gruppen själva gärna framhåller att man är den riktiga oppositionen och att det är dem som främst värnat avståndet till Socialdemokraterna. När kommunfullmäktiga var över satte sig ledarsidan ned med de fyra gruppledarna för att tala om dagens framgångar och den gångna mandatperioden.
Det var en bra dag för er. Är ni förvånade?
Carola Lidén (C) – Glada är vi, men inte förvånade. Det är oppositionen som är drivande i Luleå.
Samuel Ek (KD) – Det är vi som kommer med förslag och vi har haft många bra grejer så vi har haft en synnerligen lyckad mandatperiod.
Dan Ankarholm (SJVP) – Egentligen är det ju rätt ovanligt att oppositionen får igenom så mycket som vi har fått.
Berätta om det här digitala trygghetssystemet som ni fick bifall för.
SE – Det är ju tänkt att vara ett sätt för människor att kunna vara med och påverka staden de lever i. En möjlighet att känna att man kan påverka och veta att ens behov också blir uppmärksammade.
Thomas Söderström (L) – Kommunen genomför ju trygghetsvandringar men de kan ju inte se allt. Det kan vara otryggt under vissa tider och i vissa situationer och sådant är nästan omöjligt att upptäcka. Ska kommunens trygghetsarbete bli effektivt behöver man input från invånarna.
CL – Delaktigheten är otroligt viktig och är väl också det medborgarna har signalerat till oss att man har saknat.
Det är inte första gången ni har motionerat i trygghetsfrågor, men majoriteten har inte alltid varit lika positiv.
TS – Så är det ju. I slutet av förra mandatperioden och början av den här var ju S linje att Luleå är så tryggt att man inte behöver arbeta med de här frågorna. Vi hade ju förslag om trygghetsvakter och kameror redan förra mandatperioden, då var S fortfarande inne på spåret mera ballonger – inga batonger. Nu har till och med Fredrik Hansson ändrat attityd. De inser att det inte håller.
Delaktighet löper som en röd tråd i många av era förslag, även den om hållbarhetsrådet. Är det rätt uppfattat?
TS – Ja, det är jätteviktigt med bred delaktighet för att skapa legitimitet i hållbarhetsfrågor. Om politiken bara dikterar vad som gäller utan att lyssna är det inte konstigt om folk sätter sig på tvären. Vi måste involvera fler från alla sektorer, från företag och föreningar till privatpersoner och fånga upp förslag och insikter. Det skapar inte bara legitimitet utan också en mer relevant politik.
CL – Och detta med hållbarhet är ju inget kommunen bara kan jobba internt. De berör hela samhället och då är det viktigt att alla får vala del i det arbetet.
Finns det inte en risk att kommunen genom detta skapar ett sammanhang som blir alldeles för stort för att det ska gå att omsätta i handling?
TS – Det handlar ju inte om att det ska vara jättemånga utan om att samla olika intressen. Exakt hur rådet ska utformas måste ju utredas. Poängen är att om vi har med människor med markkontakt i att forma eller informera beslut så blir besluten bättre.
SE – Det är ju också så att det har kommit motioner och förslag med olika mål och visioner vi ska sträva mot. Vi har tidigare föreslagit att arbetet ska utvärderas, att man ska upprätta något slags bokslut. Det ville de inte veta av. Men att bara skryta med mål och visioner räcker inte och det här är ett konkret verktyg för att föra hållbarhetsarbetet framåt. Visst finns det en risk som du säger och om det inte fungerar så måste vi snabbt vara ärliga med det och se vad som behöver göras. Så vi måste utvärdera. Se om det fungerar eller om vi måste ändra någonting. Och det gäller alla råden. Måste vi ändra någonting, kanske stödja på ett annat sätt eller ändra uppdraget? De kan inte bara vara för syns skull.
Jag har knappt märkt av de här råden sedan jag kom hit. Hur verkningsfullt verktyg är det här?
CL – Efter valet 2018 gjordes en förändring. Tidigare hade de en annan tyngd. De var remissinstanser och det kunde stå i olika beslut att exempelvis invandrarrådet anser det här. Men efter valet blev det att råden skulle vara ett slags samtalsgrupper som kanske ger input. Men de har haft möjlighet att påverka och det är något som behöver ses över igen.
Ni har ju haft tidigare framgångar med delaktighetstema. Vilka står ut för er del?
CL – Både skolfrågan och Bävern är ju frågor som vi har slagits för och markerat tydligt att det finns alternativ. Även om vi inte har vunnit så har vi varit de som drivit och klöst i de här frågorna.
SE – Och centrumplanen! Den innehöll visioner men inte konkreta trafikplaner.
TS – Det var ju rena tillfälligheter som gjorde att vi hade majoritet i kommunstyrelsens arbetsutskott då, det har vi ju normalt inte. Men det gjorde att vi kunde skicka den på återremiss
DA – Centrumplanen hade varit förödande för bilismen.
CL – Ja, vi måste ju ha ett tillgängligt centrum. Vi får inte stoppa olika väger och smalna av och göra det mindre tillgängligt för då får vi inte in människor i centrum. Då får vi en död stadskärna.
SE – Centrum får inte bli ett nytt Kronandalen. Tyvärr finns det risk för det.
Kronandalen är ju intressant. Tycker ni att politiken har tagit sitt ansvar där?
CL – Nej, politiken har skjutit det ifrån sig. Man säger att det är fastighetsägarnas ansvar men majoriteten har ju fattat beslut om att minska p-normen.
TS – Man kunde ju åtminstone ha krävt att det skulle finnas ett parkeringshus när folk flyttade in.
SE – Det har kommit två fastighetsbyggare till mig i valstugan och berättat hur de har uppmuntrats att bygga bilpooler och cykelgarage och att då behöver de inte anlägga lika många p-platser. Och det kommer från kommunen. Det är ju lobbyism som kommunen ägnar sig åt.
Snart är det val. Hur väl fungerar samarbetet?
CL – Vi har ägnat lång tid nu åt att visa luleborna att vi är ett faktiskt alternativ. Vi trivs tillsammans och är beredda att ta över ledarskapet i kommunen. Det är därför vi har jobbat så här hårt. Jag är stolt över det här samarbetet. Det känns bra! Och vi har fått resultat. Och vårt mål är ju att fortsätta samarbeta efter valet, större och bättre och gärna i majoritet.