En hård prövning av den europeiska solidariteten

Förutsägelser om coronans effekter är vanskliga. Men den ekonomiska krisen kommer att sätta den europeiska solidariteten på prov.

EU är en stor sammanslutning och rymmer många olikheter.

EU är en stor sammanslutning och rymmer många olikheter.

Foto: FREDRIK SANDBERG / TT

Ledare2020-07-14 03:00
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.

Ju längre krisen har pågått, desto tydligare har det blivit hur djup den kommer att bli och hur olika den kommer att slå i olika europeiska länder. I sin senaste prognos är EU-kommissionen ännu mer pessimistisk än man var i maj. EU-kommissionen uppskattar också att förlusten av bruttonationalprodukt under första halvåret 2020 spänner mellan knappt tio procent i Sverige och Finland och drygt 20 i Italien, Frankrike och Spanien.

Så väntas det också fortsätta. Med undantag för några få länder (Lettland och Litauen bland dem) väntas samtliga ekonomier vara mindre under fjärde kvartalet 2021 än de var under fjärde kvartalet 2019. Även här ser det dock väsentligt sämre ut för länder som Frankrike, Italien, Spanien och Portugal än exempelvis Sverige och Österrike. ”Länderna som har drabbats hårdast hittills väntas släpa efter vid slutet av prognosens horisont”, skriver EU-kommissionens företrädare.

Det förlorar alla på. Europas ekonomi försvagas ju djupare och mer utdragen coronakrisen blir i resten av världen, eftersom exporten då inte kan driva återhämtningen. 

I diskussionen om återhämtningspaketet har det förekommit krav på att länder som får mycket stöd även måste genomföra reformer för att bli mer konkurrenskraftiga. Det låter sig sägas men som EU-kommissionen påpekar finns även andra, mer direkt covidrelaterade skäl till att de klarar sig sämre.

Länder där turism är en stor inkomstkälla drabbas hårt av uteblivna besök oavsett vilka reformer de genomför. Även när nedstängningen upphör och restriktionerna släpps lever den sociala distanseringen och människors försiktighet vidare, vilket gör att återhämtningen i branscher som kräver personlig kontakt går långsammare. Att släppa på försiktigheten vore dock ett stort risktagande eftersom en andra våg av smittspridning och nya restriktioner skulle drabba ekonomin ännu hårdare.

Men EU-stöd kan i praktiken bara komma från andra medlemsländer, som har drabbats mindre hårt av krisen. Samtliga har gjort stora ansträngningar för att hålla sina egna ekonomier igång under första halvåret – nu förväntas de även bidra till att få fart på andra medlemsländers ekonomier.

Om detta lyckas, alltså att EU:s medlemsländer enas om ett verkningsfullt återhämtningsprogram med tyngdpunkt på de hårdast drabbade länderna, kan man verkligen säga att den europeiska solidariteten har nått en ny nivå.

Daniel Braw är politisk redaktör i Barometern-OT.