En generation rånas på sin ungdom

Rädsla för att rånas har blivit en del av att växa upp i Sverige. Många barn lider av trauman efter att ha rånats.

Att vara ung i dagens Sverige är något helt annat än vad det har varit. På många sätt är förändringen dessvärre till det klart sämre.

Att vara ung i dagens Sverige är något helt annat än vad det har varit. På många sätt är förändringen dessvärre till det klart sämre.

Foto: Lenka Fortelna/Pixabay

Ledare2020-12-23 05:30
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.

Ännu fler begränsas i sin vardag av rädslan, Om detta larmade journalisterna Anna Alandh och Madeleine Adaktusson från SVT:s barnredaktion i en uppmärksammad debattartikel i Expressen (18/12). Rånen påverkar en hel ungdomsgeneration. Samtidigt verkar de vuxna och politikerna inte riktigt ha förstått allvaret och omfattningen av vad som sker.

Larmen, som kommer från många håll, handlar inte bara om antalet rån, utan också om att rånen har ändrat karaktär. Inslag av förnedring har blivit vanligare och möjligheten att sprida bilder eller filmer gör den personliga kränkningen om möjligt ännu större. För någon som är uppvuxen före internet och innan ungdomsrån blev vanliga är det svårt att sätta sig in i vad det innebär att vara ung idag.

I en annan debattartikel i Expressen (21/12) hävdar kriminologen Christoffer Carlsson att det egentligen inte finns någon rånvåg. Ökningen handlar bara om oro. Hans huvudargument är siffror från den nationella trygghetsundersökningen som visar att den faktiska ökningen av andelen män mellan 16 och 24 år som uppger att de utsatts för brott bara är 1,4 procentenheter högre år 2020 än den var 2019.

Problemet är att det handlar om procentenheter – en absolut ökning. En förändring brukar räknas relativt och då är utslaget tydligare: en mer än 30 procentig ökning på bara ett år. Om vi därtill lägger att det handlar om ett ganska stort antal personer som utgör gruppen män mellan 16 och 24 år (drygt en halv miljon) handlar ökningen i verkligheten om tusentals fler rån. Och ökningen har pågått i flera år. Kriminologen Amir Sariaslan, som på sociala media kommenterade Carlssons artikel, beräknade utifrån SCB:s befolkningsstatistik att nära 30 000 unga män utsattes för rån 2020. Det kan jämföras med drygt 15 000 år 2017.

Om runt 15 000 fler unga människor utsätts för rån och dessa naturligtvis har föräldrar, syskon och kompisar som påverkas; ja, då är det inte konstigt att det talas om en rånvåg. I ett land där rån varit en ganska ovanlig företeelse är det omvälvande. 

Men en våg sköljer förbi. Det här är mer ett skred som förflyttar marken under samhällets fötter. Om inget görs åt rånen kommer de att förändra förutsättningarna för den svenska demokratin. Tilliten kommer sjunka och misstänksamheten mellan olika grupper att öka. De ökande ungdomsrånen är en utveckling som ingen av oss bör relativisera.