En ärkebiskop som har fokus på församlingarna

För någon generation sedan förknippade de flesta svenskar ordet ”kyrka” med den lokala församlingen på hemorten.

Nyvalde ärkebiskopen Martin Modéus förespråkar församlingen som kyrkans centrala nivå. Det är ett stort steg framåt.

Nyvalde ärkebiskopen Martin Modéus förespråkar församlingen som kyrkans centrala nivå. Det är ett stort steg framåt.

Foto: Jeppe Gustafsson/TT

Ledare2022-06-13 05:00
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.

De såg framför sig hembygdens kyrkobyggnad och kanske prästen och de mest aktiva församlingsmedlemmarna.

Det har förändrats. När vi hör att de talar om kyrkan i radio eller TV undrar vi först vilken politisk fråga det gäller. Svenska kyrkan har blivit synonym med dess hierarkiska toppskikt: ärkebiskopen med sitt Twitterkonto, det stora Kyrkokansliet i Uppsala och den ständigt växande skaran av kommunikatörer. Kyrkan har blivit en institution med tydligt centrum i Uppsala och Stockholm.

Sentida ärkebiskopar har drivit på förändringen. Därför är det intressant att den nyvalde ärkebiskopen, Martin Modéus, verkar ha en annan inriktning än sina närmaste företrädare.

På Sveriges radios hemsida finns en intressant intervju med Martin Modéus, gjord av Åsa Furuhagen på programmet Människor och tro (SR 9/6). Modéus talar om vikten av att kyrkan finns kvar i lokalsamhället. Han påpekar att kyrkan är den samhällsinstitution som i minst utsträckning har lämnat landsbygden. För att behålla sina medlemmar behöver kyrkan enligt Modéus vara ”väldigt lokal”: prästen ska vara en person man möter i affären och kyrkobyggnaderna bör hållas öppna.

Det här är en intressant vändning. Under de senaste 20 åren har just den geografiska utspridningen ofta behandlats som ett problem i kyrkan. Ur ett ekonomiskt perspektiv är det inte rationellt att vara uppdelad på många små församlingar som alla har dyra lokalkostnader. Det har lett till att kyrkan riktat in sig på stordrift. Församlingar har slagits ihop till storpastorat. Byggnader som inte varit skyddade som kulturarv har sålts eller väntar på att säljas. En planerad reträtt från landsbygden har påbörjats.

Och nu kommer en ärkebiskop som säger ”Vi ska vara kvar” och att kyrkan ”inte får överge landsbygden för huvudorterna”. Modéus har uppmärksammat en styrka hos kyrkan som andra har missat. 

Frågan är dock vad han kan uträtta i realiteten. Den demografiska utvecklingen ser ut som den gör. Kyrkan tappar medlemmar men ska underhålla cirka 20 000 byggnader runt om i riket. Beslut om sammanslagningar och utförsäljningar ligger oftast på stiftsnivå och kyrkopolitiken bestäms som bekant av de politiska partierna. Hur Modéus ska lyckas att uppvärdera landsbygden är inte solklart.

Men ansatsen är lovande. Inte minst därför att den flyttar kyrkans centrum bort från Kyrkokansliet och tillbaka till församlingen. Det är där kyrkan ska vara – mitt i byn.