Ledare: Ekonomiska smittspridningen ännu mer oklar

Men även det ekonomiska hotet kommer med tiden att bli högst påtagligt. Liksom världens ledare har överträffat varandra i drastiska smittskyddsåtgärder, kommer den närmaste tiden att präglas av lika drastiska åtgärder för att hålla ekonomin igång.
I grunden är problemet målkonflikten mellan hälsa och ekonomi. För att hindra smittspridning bör det sociala avståndet mellan människor öka, exempelvis genom att skolor stängs och människor i så hög grad som möjligt avstår från att komma till sina arbetsplatser. Det innebär dock samtidigt att ekonomin tvärstannar. Även om den ekonomiska aktiviteten bara sjunker under två månader, med 50 procent den första månaden och 25 procent månaden därpå, innebär det som ekonomen Pierre-Olivier Gourinchas påpekar att BNP för året minskar med 6,5 procent. För USA:s del skulle det vara en större negativ effekt än vad finanskrisen hade. Då var det som mest tio procent av den arbetsföra befolkningen som var arbetslös. Nu kan hälften bli förhindrad att arbeta.
Den ekonomiska effekten väntas också bli mer långvarig än hälsoutmaningen. Produktionen som går förlorad kommer inte tillbaka. Covid-19-krisen har utplånat en stor del av spararnas tillgångar och skapat en fundamental osäkerhet, konsumenterna lär spendera mindre efter krisen än de gjorde före den. Det i sin tur gör att företagen kommer att få säga upp personal, vilket minskar människors möjlighet att konsumera ytterligare. ”Ett plötsligt stopp”, skriver Gourinchas, ”kan lätt sätta igång en kedja av händelser som drivs av beslut som är rationella på individnivå men katastrofala för kollektivet.”
Liksom det gäller att platta till kurvan av personer som blir smittade, gäller det för stater att platta till den negativa ekonomiska kurvan och söka förhindra ekonomisk smittspridning.
Ändå kvarstår frågan om vad som är mest effektivt. I Storbritannien befrias pubar, restauranger och butiker från skatt och kan även få kontant stöd för att klara efterfrågetappet. I USA har tanken på helikopterpengar, pengar som staten helt sonika skänker till privatpersoner i hopp om att de spenderar dem omedelbart, aktualiserats – och fått stöd av såväl Donald Trump som Mitt Romney och vissa demokrater.
Det kommer att finnas ett före och efter covid-19 även i ekonomin. Som den brittiske finansministern Rishi Sunak säger kommer stater att ingripa i ekonomier på ett sätt som var helt otänkbart bara för några för veckor sedan. Effekterna av det kommer att kvarstå långt efter att hotet från viruset har upphört.