På två av kommunens hälsocentraler har man i mellan januari och augusti i år bara haft en 60-procentig chans att få tala med vården samma dag som man ringer dit.Det är Bergnäsets och Gammelstads hälsocentraler. Björkskatan och Örnäset ligger båda under 80 procent.
Det säger sig självt att det inte duger. Den som mår dåligt behöver få hjälp, inte lägga hela sin obefintliga energi på att över huvud taget få prata med någon. Det sägs ibland att om man ska vara sjuk så är det viktigt att inte vara sjuk, för då orkar man inte. Det är onekligen den bilden man får när man tittar på regionens statistik, som Kuriren har rapporterat om.
Camilla Brännström, verksamhetsområdeschef för primärvården i Luleå/Boden på Region Norrbotten, förklarar dock att allt har sina naturliga förklaringar. Det är bemanningsproblem och ett nytt journalsystem som ligger bakom det mesta. Och för all del, det är klart att det påverkar.
Är man en eller till och med två personer kort är det självklart att det inte finns lika mycket resurser att lägga på att svara i telefon. Resurserna till allt minskar ju. Och detsamma gäller förstås om personal måste sättas av på grund av omfattande utbildningar. Absolut.
Men det är ju lustigt att det samtidigt finns hälsocentraler som har lyckats ha en betydligt högre telefontillgänglighet under samma period. Har de stackarna inte fått lära sig det nya journalsystemet? Är de kanske övermänskliga och befriade från egna sjukdagar på Hertsöns hälsocentral? För där har man trots detta nått upp i 99 procent.
Värt att notera är förstås att det bara är Hertsön som når upp över 90 procent tillgänglighet – av regionens hälsocentraler ska tilläggas. Privata Hermelinens VC ligger på 97 procent.
Efter Brännströms omfattande förklaringar av varför det inte finns något egentligt problem här utan att alla problem redan har lösts är det bäst att tillgängligheten rusar i höjden på samtliga hälsocentraler, men särskilt Bergnäset och Gammelstad. Inte minst eftersom Gammelstad låg på ungefär samma låga tillgänglighet under samma period i fjol.
Men något problem finns inte. Däremot läckra utmaningar som mer än något annat sporrar verksamheterna framåt. Nåja, vi får väl se. Men så länge tillgängligheten inte faktiskt ökar rejält kanske man ska satsa mindre på medieträning och mer på verksamheterna. Men det är väl kö till förslagslådan också.