Detta genom att inte i tillräcklig mån skydda de äldre damerna i organisationen Klimaseniorinnen mot klimatförändringarna. En av damerna anförde till exempel hon vid ett flertal tillfällen svimmat av solen på sin balkong.
Rätten skriver att för att undvika en oproportionerlig börda för framtida generationer, måste omedelbara åtgärder vidtas. Den menar därför att Schweiz genom att ha underlåtit att agera i god tid och med en lämplig och konsekvent lagstiftning, samt genom att inte ha nått sina utsläppsmål ha brutit mot artikel åtta i europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna.
Exakt hur är inte uppenbart då denna artikel rör rätten till privatliv och stipulerar att var och en har rätt till skydd för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens. Den anger också att myndigheter inte får ingripa i denna rättighet annat än med stöd av lag och om det i ett demokratiskt samhälle är nödvändigt. Artikel åtta nämner inte klimatet.
Rätten gör därtill flera tveksamma antaganden. Den förutsätter att värmeböljorna ökat i antal samt är mer dödliga än tidigare, att detta är en konsekvens av mänskliga utsläpp samt att allt det här är en fråga om mänskliga rättigheter som ska avgöras i en internationell domstol. Även om det låter nobelt är konsekvensen att makt över inhemsk lagstiftning flyttas från nationella folkvalda till överstatliga tjänstemän.
Därför är det inte konstigt att rätten var oenig. Den skiljaktige domaren skrev i sin reservation att ”jag fruktar att majoriteten i detta avgörande har gått utöver vad som är legitimt och tillåtet för denna domstol att göra och, tyvärr, genom att göra det, mycket väl kan ha uppnått exakt motsatt effekt till vad som var avsett." Domaren menar också att rätten i onödan utökat offerstatusen samt skapat en helt ny rättighet i artikel åtta. Tyvärr går domen inte att överklaga, för den hade blivit undanröjd vid en överprövning. Domstolar ska utöva de lagar som redan finns – inte stifta nya.
Trots allt detta och trots att två andra liknande krav avslogs jublade klimataktivister i Strasbourg. Inte minst Greta Thunberg som rest dit för att fira med de schweiziska pensionärerna. ”Det här är bara början. Fler och fler människor drar sina regeringar inför domstol för att utkräva ansvar”, förklarade hon för AFP.
Hon har säkert rätt i att antalet liknande krav kommer öka. Det betyder dock varken att det är rätt eller kommer ge framgång. För det är fel att missbruka domstolar för att vinna politiska fördelar eller uppnå strategiska mål. Att åsidosätta de demokratiska principerna på det här viset ska inte belönas.
De här charaderna riskerar också att skada klimatarbetet. När regeringar behöver försvara sig, eller till och med blir föremål för sanktioner, för att de inte nått sina klimatmål framstår att revidera målen som en lågt hängande frukt. Varken klimatarbetet eller domstolarna förtjänar att förvandlas till denna cirkus.