Men i den senaste ekonomiska prognosen från Swedbank pekas det på att riskerna är ännu större än vad som kanske hittills har framgått. ”Den skulddrivna tillväxten sedan finanskrisen har försatt många ekonomier i en sårbar situation. Utbrottet av viruset har återigen skapat ett enormt behov av stimulanser och stöd, vilket i sin tur kommer att skapa ännu mer skulder”, skriver banken.
Det gäller några av de länder som nu har drabbats särskilt hårt av covid-19. Italien, Spanien och USA återfinns i toppen av OECD-länderna när det gäller statsskuld som andel av BNP. Redan förra året konstaterades i EU:s ekonomiska rekommendationer till Italien att den höga offentliga skuldkvoten innebär att stora resurser används till räntor och amorteringar, i stället för att läggas på mer tillväxtfrämjande områden som utbildning, innovation och infrastruktur.
Men skuldproblemet gäller i minst lika hög grad tillväxtländer. Covid-19 gräver det djupaste hålet för tillväxtmarknaderna sedan begreppet uppfanns i början av 1990-talet, skriver Alfonso Prat-Gay, tidigare finansminister i Argentina, i Financial Times.
Till svårigheterna hör stora informella ekonomier som inte låter sig pausas på samma sätt som mer uppstyrda arbetsmarknader, och att de inte kan finansiera statliga stimulanspaket på samma sätt som exempelvis Sverige och Tyskland kan.
Men covid-19 drabbar också extra hårt eftersom den slår till efter en lång tid av växande skulder i tillväxtekonomier. Redan för ett par år sedan varnade Internationella valutafonden för att länder med förhöjd statsskuld skulle vara känsliga för snabba åtstramningar i de globala finansiella förhållandena, vilket skulle kunna störa tillgången till marknaderna och hota den ekonomiska aktiviteten.
I Världsbankens prognos för 2020, publicerad före utbrottet av det nya coronaviruset, varnades det också för kraftigt ökande skuldsättning i utvecklings- och tillväxtländer. Även om inte risken för en pandemi nämndes, talades det om negativa chocker som skulle kunna bli svårhanterade.
”Det här är inte rätt tillfälle att oroa sig över statsskulden”, skriver tidskriften The Economist. ”Regeringar gör helt rätt i att satsa alla resurser de kan på åtgärder för att begränsa pandemins mänskliga och ekonomiska kostnader.” Men för framtiden saknar det inte betydelse att länder som redan var inne på en ekonomiskt ohållbar bana bara kan hantera krisen genom att sätta sig ännu djupare i skuld.