Hot och våld mot politiker är ett allvarligt och växande problem, och mycket tyder på att kvinnliga politiker är särskilt utsatta. Kvinnliga riksdagsledamöter utsätts till exempel i betydligt högre grad än sina manliga kolleger för grova och kränkande kommentarer som saknar koppling till deras politiska uppdrag. Det visar SNS-rapporten ”Betalar kvinnor ett högre pris för makten? Hot och våld mot svenska politiker”, författad av Sandra Håkansson, doktorand i statsvetenskap vid Uppsala universitet.
Håkansson undersöker tre aspekter av fysiskt och psykiskt våld mot svenska politiker: utsätts män och kvinnor olika mycket, utsätts de för olika typer av trakasserier och påverkas de på olika sätt? Analysen baseras på enkäter och intervjuer med kommunpolitiker och riksdagsledamöter.
Resultatet visar att kvinnor har betydligt sämre förutsättningar än män att utföra politiska uppdrag i Sverige. Vilket går emot demokratiska jämlikhetsprinciper.
Sverige är ett av världens mest jämställda länder. Men även om det inte ser nattsvart ut inom den politiska sfären är det viktigt att komma ihåg att Sverige fick sin första kvinnliga statsminister först år 2021, efter 100 år med allmän rösträtt. Samtidigt är politiken fortfarande en mansdominerad sfär, där kvinnor har svårare för att nå de ledande positionerna.
För att öka den politiska inkluderingen av kvinnliga medborgare måste kvinnor ta fler ledande positioner och synas mer i politiken. Detta trots att de riskerar att trakasseras för att de bryter mot könsstereotyper om hur kvinnor förväntas vara.
Här har de politiska partierna en viktig roll. I rapporten framgår det att vissa politiska ämnen såsom migration, integration och jämställdhet är extra problematiska eftersom de genererar en stor mängd hot och trakasserier. Därför krävs ett särskilt stöd för de politiker som uttrycker ståndpunkter i dessa frågor. Men politikerna behöver även stöttning när med att hantera sociala medier och andra arenor där hot och trakasserier kan förekomma, med utgångspunkt i hur dessa skiljer sig åt för kvinnor och män.
Händelserna måste också i större utsträckning polisanmälas. Inte minst för att motverka normaliseringen av sexuellt språkbruk och hotfulla kommentarer, minska mörkertalen och för att med anmälningarna kunna bidra till förändringar i lagstiftning. Vissa gärningar bedöms som brott bara om de har skett upprepade gånger.
Håkanssons rapport kan bidra till ökad jämställdhet mellan kvinnor och män i politiken. Ingen som går in i politiken ska behöva utsättas för hot eller sexuella trakasserier.