Statsminister Ulf Kristersson (M) har sagt sig välkomna debatten även om han själv motsätter sig förslaget.
Samtidigt som kronkursen sjunker mot euron har en av de vanligaste ursäkterna för en svag krona fått mindre bäring. Tidigare argumenterades ofta att låg kronkurs hjälpte exportindustrin, och därmed ekonomin överlag. Men eftersom de globala handelskedjorna nu är mer sammankopplade förtas den vinsten, då viktiga importerade komponenter i industrin har blivit dyrare.
Det bör dock påpekas att exportargumentet alltid har varit svagt. I längden går det inte att hålla en icke-konkurrenskraftig industri under armarna med en konstgjort låg valuta. Något som redan 80-talets devalveringar visade.
Däremot har euroförespråkarna fel när de påstår att kronan gör Sverige fattigare för att små valutor anses mer osäkra. Det stämmer att kronan har lägre förtroende i omvärlden, men det beror på att svensk ekonomi går relativt sett sämre. En jämförelse med schweizerfrancen visar att små valutor kan vara högt värderade och stabila om regeringen för en ansvarsfull finans- och penningpolitik.
Senast Sverige förde en sådan ekonomisk politik, då Anders Borg (M) var finansminister, steg också kronan till moderna rekordnivåer.
Det är också viktigt att betona att en euroanslutning inte i sig skulle göra oss rikare. Svenskarnas löner skulle behöva sättas utefter dagens låga växelkurs. Visserligen skulle vi kunna köpa utländska varor med den starkare euron, men vi skulle också ha färre euro.
Det viktigaste skälet emot att införa euron är dock att valutan skulle vara dåligt anpassad till svensk ekonomi. Värderingen görs efter en samlad bedömning av hela eurozonen, vilket sällan – om någonsin – överensstämmer med ett enskilt lands behov. Det är ett problem oavsett i vilken riktning felvärderingen går.
Om den vore övervärderad skulle Sverige hamna i en liknande sits som Grekland. Utländska investerare och importörer skulle anse att värdet av våra varor och tjänster är lägre än det nominella priset i euro och därför välja andra länder.
Om den vore undervärderad skulle vi i stället hamna i en liknande situation som Tyskland. Det har saknats tryck för nödvändiga strukturreformer. I längden har det lett till stagnation som nu ger sig till känna i kristid.
Vill vi känna oss rikare i Europa är enda sättet att faktiskt skapa större välstånd. Det underlättas med en svensk krona som speglar vår ekonomis behov.