Det måste gå att utkräva ansvar

Att det under coronapandemin tidvis har varit svårt att ställa beslutsfattare till svars är inte ett olycksfall i arbetet.

Möjligheterna för ansvarsutkrävande gentemot såväl regering som riksdag måste öka.

Möjligheterna för ansvarsutkrävande gentemot såväl regering som riksdag måste öka.

Foto: QuinceCreative/Pixabay

Ledare2020-08-19 03:00
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.

Sveriges politiska system och statsförvaltning har formats av att möjligheter till ansvarsutkrävande återkommande valts bort. Ett grundläggande exempel är det svenska proportionella valsystemet. Det har många fördelar men en tydlig nackdel är sämre ansvarsutkrävande. Listorna sätts av de politiska partierna och ledande politiker står som regel högst upp. Därför hotas inte främst deras platser i riksdagen även om deras parti förlorar röster i valet.

Den svenska förvaltningsmodellen där myndigheter skiljs från departementen försvårar tydliga ansvarskedjor. Myndigheterna försöker vanligen driva regeringens politik men är beroende av att tolka dess signaler i exempelvis officiella dokument eller tal. Systemet ger myndigheter självständighet att uppnå regeringens mål på lämpligast sätt, men innebär att det kan vara svårt att avgöra varifrån det politiska initiativet kommer.

Riksdagen har också begränsad möjlighet att ställa regeringen till svars. Den kan rösta om misstroendeförklaringar mot enskilda statsråd. Men då regeringspartierna vanligen har störst stöd i riksdagen och är ovilliga att offra sina egna brukar regeringen vinna sådana omröstningar. Därför kan ministrar som har begått grova fel ändå behålla sin post.

Riksdagens andra kontrollinstrument är lika tandlösa. Varken Justitieombudsmannen – egentligen Riksdagens ombudsmän – eller konstitutionsutskottet kan göra mer än att uttrycka klander vilket sällan har någon reell påverkan.

För att kunna hålla den politiska makten ansvarig även efter pandemin måste grundläggande delar av det politiska systemet ändras. Stärkta kontrollfunktioner har historiskt varit en självklarhet för borgerligheten. Det bör fortsatt vara ett långsiktigt mål.

Andra reformer bör kunna genomföras på kortare sikt. 2018 röstade en enig riksdag för ett återinfört tjänstemannaansvar. Det skulle innebära att enskilda tjänstemän kan hållas straffrättsligt ansvariga för sina beslut. Det lär även förbättra ansvarsutkrävandet mot regeringen eftersom tjänstemän förhoppningsvis kommer att kräva uttryckliga order för beslut som de inte själva har fattat. Tyvärr har Socialdemokraterna hittills förhalat frågan.

Trots tillsättandet av en coronakommission skapas inte ansvarsutkrävande automatiskt, ens av stora kriser. För att det ska uppnås måste vi skapa formella strukturer med reell makt.