Rent geografiskt finns platsen förstås kvar. Människorna också, än så länge. I övrigt har allting förändrats. Principen om ett land – två system har övergivits helt med införandet av den nya säkerhetslagen.

Tidigare åtnjöt hongkongborna fri- och rättigheter som fastlandskineserna bara kunde drömma om. Inte nog med att de hade civila rättigheter, de hade till och med politiska sådana. Som genom ett trollslag är allt nu försvunnet. 

Journalisten Jojje Olsson, som driver bloggen InBeijing med nyheter på svenska om Kina, skriver i Expressen Kultur att om det är svårt för utomstående att bedöma vad som händer är läget uppenbart för hongkongborna själva: deras hem har förändrats för alltid.

Olsson skriver: "Många jag talar med rensar hopplöst sociala medier på kommentarer och vänner. Andra planerar med gråten i halsen att lämna staden. Oppositionspartier har upplösts, en rad aktivister har redan flytt staden. Reaktionerna är knappast överdrivna, med tanke på lagens innehåll och stadens utveckling."

Denna utveckling är förstås ingen slump. Det är inte första gången Kina har försökt genomföra detta. Redan 2003, endast sex år efter att Storbritannien lämnade över området och Kina garanterade Hongkongs rättigheter i minst 50 år, gjordes det första försöket. Kinas nuvarande president Xi Jinping saknar dock helt återhållsamhet och är väsentligt farligare än sina närmaste föregångare.

Sverige har som bekant ett mångårigt engagemang vad gäller Gui Minhai, den svenskkinesiske bokförläggare som drev en verksamhet i Hongkong och som Kina kidnappade i Thailand och fängslade i Kina. Skulle Peking vilja göra samma sak igen behöver man inte kidnappa misshagliga personer utomlands, med den nya lagen är det bara att ta dem direkt i Hongkong.

Kina har kränkt en svensk medborgares rättigheter på varje plan, samt den svenska statens rättigheter. Sverige har ont om möjligheter att betala igen dessa oförrätter. Ett sätt vore dock att erbjuda hongkongbor asyl i Sverige. Ett erbjudande om att fortsätta kampen för ett fritt Hongkong härifrån, så länge som de önskar. 

Storbritannien ska göra något sådant. Australien och Taiwan likaså. Sverige bör inte vara sämre. Inte främst för att reta Kina, utan för att det är rätt. Alla civiliserade stater måste stå upp mot Kinas omfattande förtryck och förbrytelser. 

Vi kan inte hindra Kinas agerande. Men vi kan rädda människorna som slåss för demokrati och frihet.