Nyheten att Moderaterna, Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Liberalerna tillsammans kommer att driva ett utskottsinitiativ på migrationsområdet slog ned som en bomb. Förslagen är inte nya utan härstammar från den parlamentariska migrationskommitténs arbete. Eftersom man inte nådde konsensus slutade det med att Socialdemokraterna övergav den påstådda linjen om hårdare migrationspolitik och gjorde kraftiga eftergifter åt Miljöpartiet.
Exempelvis ströks språkkravet för permanent uppehållstillstånd när förslaget skickades på remiss till lagrådet. Detta gick närmast helt under radarn, förmodligen därför att språkkravet likafullt stod listat i den presentation som justitieminister Morgan Johansson (S) visade i samband med detta. Att åtgärda detta är ett av förslagen i utskottsinitiativet.
Bland de andra förslagen kan nämnas att begränsa den nya grunden om uppehållstillstånd av humanitära skäl så att den inte uttryckligen omfattar vuxna som har vistats i Sverige och skapat en anknytning hit. Det bör krävas mer än så. Ett annat förslag handlar om att minska undantagen från inkomstkravet för permanent uppehållstillstånd.
Förslagen är inte särskilt rafflande, även om de är behövliga. Det är ett slags minsta gemensamma nämnare. Vad de fyra partierna kunde enas om tillsammans. Resten får de motionera om vart och ett för sig. Utskottsinitiativet har dock nästan till fullo stötts av S i migrationskommittén och av Centerpartiet till stor del. Om C röstar för sin egen politik snarare än för regeringens kommer initiativet att bära frukt.
Det är ett utmärkt sätt att bana väg för ett samarbete som kan leda till ett maktskifte. Talet om ett konservativt block bör nu kunna läggas till handlingarna. Visserligen är tre av partierna konservativa. M vill vara ett brett konservativt parti, KD är socialkonservativt och SD är nationalkonservativt. Där passar kanske inte L in, men det är inte hela bilden. Moderaterna rymmer även ett stort mått av klassisk liberalism och KD är också socialliberalt även om partiet inte talar så högt om det.
Att kalla det för ett konservativt block är missvisande och har enbart varit ägnat att skrämmas. En bättre benämning vore det blågula blocket – som passande nog ställs mot det rödgröna blocket. Alla fyra partier använder färgen blått och SD har därtill gult som partifärg.
Initiativet bör därför välkomnas. Dels för att det är konstruktiv politik, dels för att läget klarnat inför valet.