Nu ligger priset på cirka 17,50 kronor/litern för diesel, vilket innebär att priset sjunkit närmare 11 kronor per liter sedan den förra regeringens toppnotering. Prissänkningen skedde till följd av den kraftigt sänkta reduktionsplikten, och i viss mån även det förändrade omvärldsläget.
Det är en dramatisk skillnad för svensk- och europeisk dieselmarknad. För första gången sedan 2018 ligger Sverige inte nära toppen på listan över Europas dieselpriser. Faktum är att Sverige nu är bland de billigare länderna vad gäller att tanka bilen. Det ser också ut som att priset kan komma att sjunka ännu mer när man pratar med några av landets mackägare, men det beror förvisso på omvärldsläget, vilket man bör undvika att vara för optimistisk om.
Det sänkta priset har redan inneburit en lättnad för folks plånböcker. Det syntes inte minst under rusningen på nyårsdagens morgon, när väldigt många bilister åkte för att snabbt tanka när priset blev lägre. Många bensinmackar tvingades stänga till följd av det höga trycket. Men det ser också ut att få mer långtgående positiva följder.
Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson hävdar att det sänkta drivmedelspriset i kombination med prisnedgången på olja har sammantaget tryckt ned inflationen med 0,6 procentenheter (SvD, 2/1). Över längre sikt kommer detta dessutom innebära lägre transportkostnader, vilket kommer att hämma inflationen ytterligare. Det kommer hjälpa Riksbanken att sänka styrräntan och därmed pressa bolåneräntorna, vilket man förväntas se till sommaren.
Men det finns en oro bland de rödgröna att kostnaden istället kommer att hamna på klimatet. Det är möjligt att bilismen ökar marginellt när det blir billigare att tanka, men för de flesta förhåller sig bilanvändandet relativt statiskt. Priselasticiteten för drivmedel är låg, vilket på ren svenska betyder att många är tvungna att köra lika mycket även när priset är högt. Möjligtvis kan de extra kronorna i plånboken leda till mer konsumtion av exempelvis nöjesprodukter, men även det kommer antagligen röra sig om en marginell förändring och särskilt när vi befinner oss i lågkonjunktur.
Det är alltså ingen klimatkatastrof att människor får lite andrum i deras privatekonomi, och inte heller att inflationen sänks. Det är bra att dyr och ineffektiv symbolpolitik såsom reduktionsplikten läggs åt sidan, så att vi istället kan satsa på klimatpolitik som inte bara gör skillnad i folks plånböcker.