Syftet är att förhindra, utreda och lagföra allvarliga brott som oftast kopplas till gäng. Om det bara hade stannat vid det hade få invänt.
Förslaget innebär att fler brottskategorier ska kunna bli aktuella för hemliga tvångsmedel om det samlade straffvärdet överstiger en viss nivå. Det handlar om preventiva åtgärder mot särskilt allvarlig brottslighet inom kriminella nätverk. Utöver avlyssning av kommunikation handlar det även om rumsavlyssning och kameraövervakning av vissa personer, inte bara platser. Kort sagt ska fler brott kunna motivera hemliga tvångsmedel, inte bara de grövsta.
Men tittar man på vilka brott det handlar om är förslaget inte längre lika balanserat, inte utifrån det påstådda syftet. Det täcker förvisso in grova våldsbrott som gängkriminalitet avser, liksom terroristbrott. Men det inkluderar även ekonomisk brottslighet som företagsspioneri och insiderbrott, sexualbrott – framför allt mot barn – och grövre narkotikabrott. Allt detta ska förstås bekämpas. Men mycket av detta är någonting annat än gängbrottslighet. I den tidigare utredningen (SOU 2022:19) som förslaget till del hänför sig på föreslogs till och med grovt jaktbrott som grund för hemlig avlyssning. Detta har regeringen av goda skäl valt bort. Men det visar vilken osäker träffyta lagförslaget kan få. Förslaget tycks inte svara mot syftet.
Intrycket är att regeringen även vill täcka in gängens kringbrottslighet, inte bara det grova våldet. I det ingår förstås narkotikabrottslighet och viss ekonomisk brottslighet. Men om gränserna inte är tydliga kan det skada både rättssäkerheten och den personliga integriteten. Hemliga tvångsmedel innebär intrång i privatlivet som bara kan tillåtas på mycket goda grunder. Åtgärden måste vara proportionerlig. Det blir svårare att avgöra när flera brott kan bli föremål för avlyssning. Särskilt de som saknar direkt koppling till gängbrottslighet.
Samtidigt är regeringen medveten om konflikten med integriteten. Enligt förslaget kan hemliga tvångsmedel endast bli aktuella om de är av synnerlig vikt för brottsutredningen. Alla beslut ska också föregås av en individuell rättslig prövning. Lagförslaget tidsbegränsas till att gälla i fem år, vilket ger möjligheter till utredning av tillämpningen. I sammanhanget känner många också till justitieministerns engagemang i frågor om individens rätt gentemot staten. Han är trots allt grundare av Centrum för rättvisa. Men det innebär också mycket att leva upp till.
Hemliga tvångsmedel kan vara en viktig del i att bekämpa gängbrottslighet. Så långt har regeringen rätt. Frågan är varför man vill gå längre än nödvändigt. Det är aldrig bra att säga en sak och göra en annan. Särskilt inte när det gäller rättssäkerhet och personlig integritet.