Trots att det uttalade målet är att stävja skjutningarna på gatan finns en befogad oro att förslaget snarare drabbar laglydiga vapenägare, såsom sportskyttar, samlare och jägare. Detta tar sig i uttryck i remissvaren som regeringen mottagit från olika berörda förbund.
Jägarnas riksförbund, JRF, påpekar att det de senaste åren skett förändringar i lagstiftning som inte syftat till att få någon effekt för legala vapenägare men som fått längre konsekvenser än vad som först avsetts. JRF varnar för möjligheterna att övervaka jägare med elektronisk avlyssning på vaga misstankar om vapenbrott. Förbundet har troligen i färskt minne den av Justitiekanslern kritiserade avlyssningen som Karl Hedin utsattes för (Svensk Jakt 14/6-2019).
Svenska jägareförbundet påminner i sitt remissvar att det finns en pågående utredning om att dela upp vapenlagen. Utredaren ska lämna förslag som gör en tydlig åtskillnad mellan straffbestämmelser som rör överträdelser av legala vapeninnehavare och den organiserade brottslighetens användning av illegala vapen. Förbundet poängterar att de brott en legal vapeninnehavare kan begå av oaktsamhet inte borde leda till strängare straff.
Regeringskansliet argumenterar i promemorian att flera av kvalifikationsgrunderna för grovt brott är starkt sammankopplade med brott i kriminella nätverk. I promemorian nämns miljön i vilken vapnet innehafts, men även om det innehafts på allmän plats eller är av särskilt farlig beskaffenhet. Här är det läge att påminna om dels att en skjutbana är en allmän plats och dels att riksdagen beslutade 2020 att, på den förra regeringens initiativ, klassa alla vanliga pistoler från kaliber 9 mm som särskilt farliga. I samma veva förstod riksdagen att en uppdelning av vapenlagen var nödvändig och ett tillkännagivande riktades till S-regeringen.
Detta påpekar även Svenska vapensamlarföreningen (Svevap) som i sitt remissvar tydligt avstyrker alla straffskärpningar innan lagstiftaren delat upp vapenlagen. Administrativa misstag ska inte leda till fängelse och det behöver tydligt anges att kommande straffskärpningar inte avser legala vapen.
Gemensamt för dessa tre förbund är att de alla känner sig nödgade att än en gång påtala att det inte är legala vapen som används vid skjutningarna på gatan. Den av Polismyndigheten förfäktade teorin om läckage från legala vapenägare till kriminella har ingen grund. Det är insmugglade vapen som brottslingarna använder.
Det rimliga är att lägga detta förslag om straffhöjningar åt sidan och vänta på utredningen. Börja i rätt ände, först en uppdelning av vapenlagen, sedan höjda straff för illegala vapen. Det är viktigt att legala vapenägare, sportskyttar, samlare och jägare inte drabbas när gängkriminaliteten ska stävjas. I ett rättssamhälle ska inte laglydiga komma i kläm.