Därför skaver Perssons märkliga, nya skyddsväst

Integrationsminister Mats Persson (L) har hamnat i lite blåsväder. Nyligen åkte han med polisens ingripandeverksamhet i Rinkeby.

Integrationsminister Mats Persson (L) har fått kritik för en skyddsväst han demonstrativt bar när han var ute med polisen.

Integrationsminister Mats Persson (L) har fått kritik för en skyddsväst han demonstrativt bar när han var ute med polisen.

Foto: Christine Olsson/TT

Ledare2025-03-04 00:01
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.

Efter besöket skrev han på X om sina intryck, bland annat om det positiva med den nya lagstiftningen om självständigt förverkande (27/2). ”Ett steg i rätt riktning för att kunna vända utanförskapet.”

Det är inte helt uppenbart hur statens möjlighet att beslagta egendom utan att koppla det till en specifik brottmålsdom har något direkt med integration att göra. Att bekämpa kriminalitet är naturligtvis en viktig del i att skapa trygga områden där människor kan leva och arbeta utan att känna rädsla, men integration handlar om mycket mer.

Det som väckt mest reaktioner är dock bilden på Persson och hans partikollega Martin Melin. Persson har skottsäker väst – utan på kläderna. Något som väckt kritik. ”Han behandlar vanligt folk som bor här som att de är ute efter honom”, säger en boende i området till Aftonbladet (28/2).

Ministerns stab försvarar det med att han under besöket bland annat ”åkte på larm”. Det är inte helt utan poäng. Däremot kvarstår frågan varför han bar västen så demonstrativt. Det finns fina skyddsvästar som kan bäras diskret under kläderna. I synnerhet nu när en vinterjacka gör det nästan omöjligt att se vad som finns under.

Om Persson burit västen diskret, hade det stannat vid en personlig säkerhetsåtgärd. Men att visa upp den är en politisk markering. En medveten gest för att förstärka bilden av dessa områden som farliga eller som att han ser besöket som ett besvärligt men nödvändigt ont, snarare än en möjlighet att möta människorna som bor där. Något vänstersidans företrädare snabbt tog fasta på genom att publicera bilder från sina besök i Rinkeby – utan skyddsväst och personskydd, kramande lokalbefolkningen.

Om hotbilden var så allvarlig att skottsäker väst med paneler för att hantera kraftigare vapen – och som är svår att bära under kläderna – var nödvändig, varför genomfördes besöket alls? Och om den inte var det, varför såg han då behov av att sända en sådan signal? I båda fallen får Rinkebyborna svaret att deras hem betraktas som ett slagfält dit makthavarna inte vågar sig utan rejäla säkerhetsåtgärder. Det gynnar varken integration, trygghet eller relationen mellan regeringen och de människor som bor i utsatta områden.

Integration handlar om att riva murar, inte bygga upp dem. Vill integrationsministern vara en del av lösningen kan han samtidigt inte förstärka bilden av problemet.