Socianomer måste också förstå kriminalitet numer

I veckan presenterade regeringen en utredning om att göra ungdomsbrottslighet till en obligatorisk del av socionomutbildningar.

Ska vi lyckas rädda fler unga från brottets bana måste det perspektivet finns även hos socialtjänsten.

Ska vi lyckas rädda fler unga från brottets bana måste det perspektivet finns även hos socialtjänsten.

Foto: Alexas fotos/Pixabay

Ledare2023-08-21 05:00
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.

Att hantera ungas kriminalitet är något Sverige inte har lyckats med. Den grova brottsligheten bland unga ökar och rör sig ner i åldrarna. Enligt en uppskattning polisen gjorde förra året har antalet misstänkt gängkriminella under 15 nästan dubblerats. Det är inte ovanligt med barn på 12 år eller yngre som rekryteras till en kriminell miljö för att sedan fastna i en livsstil. Med tiden begår de grövre brott och när de blir 18 kan de vara en fullfjädrad yrkeskriminell som inte har gjort något annat i livet.

I takt med att förbrytarna blir yngre måste det brottsförebyggande arbetet börja tidigare. Barn på glid måste kunna identifieras, få stöd och hjälp på rätt bana. I det här brottskämpande arbetet kan inte polis och kriminalvård vara de enda. Kompetensen måste finnas i all myndighetskontakt som arbetar med barn. Det är också en kompetens fler än socialsekreterare bör ta del av. Skolan, vården och andra offentliga institutioner som möter barn bör kunna känna igen mönster och ha system för att stötta barnen och hjälpa dem ifrån ett kriminellt liv. Kriminaliteten är inte bara en fråga för polis och kriminalvård.

Trots det uppenbara behovet har bland andra rektorn för Lunds universitet Erik Renström tidigare kritiserat förslaget (14/11–2022, SVT) då man ser det som politisk detaljstyrning av universitetens innehåll. Det är rimligt att värna lärosätens självständighet. En utbildning som socionomprogrammet är dock starkt kopplat till det offentliga. Det ställs som krav på många arbetsplatser inom bland annat socialtjänst. Utbildningarna måste kunna utformas utifrån arbetslivets behov, oavsett varifrån initiativet kommer.

Socialsekreterare har ett viktigt jobb och arbetar ofta i en utsatt situation. Flera vittnar om hot och påtryckningar när socialtjänst inte går den enskilde till mötes. Det kan handla om barn som bör omhändertas eller familjer som behöver vissa insatser, mot deras vilja. Hot mot tjänstemän hotar våra samhällssystem och är ett problem som sträcker sig långt bortom unga kriminella. Medvetenhet om kriminalitet och hur man kan hantera den är dock en bra början.

Att kunskap om ungdomars kriminalitet blir en del av socionomers utbildning är något positivt. Fler utbildningar bör följa efter. Kriminaliteten ser inte ut som den har gjort och den grövre sorten har involverar fler unga än någonsin tidigare.

S