Trots Forssmeds bakgrund som KDU-ordförande, stabschef hos företrädaren Göran Hägglund samt centrala roll i Alliansregeringens samordningskansli ansågs han väga lätt mot den tolv år yngre Busch som inte ens satt i riksdagen.
I valet hösten 2014 hade KD precis klarat spärren med 4,5 procent. Många var trötta på Göran Hägglund. Samtidigt var den stigande stjärnan bland partiledarna Centerns Annie Lööf.
Många kristdemokrater ville också ha en ledare som ”gick genom rutan”. Det skulle helst vara en ung kvinna och hon skulle ha en politisk stil liknande den som Annie Lööf stod för: ideologiskt driven och inriktad på konflikt. Allt detta fick de i Ebba Busch.
Nu verkar dock pendeln ha svängt. Efter att Jakob Forssmed vikarierade för Ebba Busch i SVT:s partiledardebatt 7/5 är det många som sagt sig vilja se mer av hans stil. Nu finns det en efterfrågan på politiker som talar eftertänksamt, lyssnar på sina motståndare och undviker slagord.
Forssmeds insats i partiledardebatten har därför startat spekulationer. Så kommer vi se ett partiledarbyte i KD inom en snar framtid? Svaret är med stor säkerhet nej. Kritik är inte detsamma som att vilja byta ut. Situationen för KD är inte dålig. Partiet gjorde ett okej val i höstas. 5,3 procent var ett litet tapp men fortfarande högre än vad Hägglund fick 2014. KD sitter i regering och har fler tunga ministerposter än någonsin. Jakob Forssmed är upptagen med att göra skillnad som socialminister. Partiorganisationen håller just på att förbereda för EU-valet nästa år. Sist men inte minst ligger det inte i KD:s dna att göra snabba partiledarbyten.
Dock finns det förväntningar på att Ebba Busch ska förnya sitt partiledarskap och släppa fram en större bredd av företrädare och budskap. Forssmeds insats visar ju att man kan tala om samma värderingar med olika anslag och tonart. Det finns också en förväntan om att Busch ska förbättra arbetsmiljön kring partiets topp. Den nya partisekreteraren Liza-Maria Norlin har skrivit böcker om värderingsbaserat ledarskap. Valet av henne ska nog framför allt tolkas i det sammanhanget snarare än som ett tecken på någon större ideologisk omorientering.
Det som skulle kunna förändra allt är förstås om Ebba Busch faktiskt är trött på politiken och själv väljer att sluta. Med tanke på familjesituationen och den enorma pressen skulle knappast någon klandra henne. I ett sådant scenario har Jakob Forssmed stärkt sin position för att ta över.