I sin jämförande rapport över europeiska länder sedan år 2000 finner Brottsförebyggande rådet, Brå, att Sverige är det enda land där antalet skjutningar har ökat (26/5). Trenden började i mitten av 2000-talet och tilltog efter år 2013. Från att ha varit ett av de minst brottsdrabbade länderna i början av millenniet, har bara Kroatien haft en högre nivå av dödligt skjutvapenvåld de senaste fyra åren.
Även gällande den totala våldsbrottsligheten sticker Sverige ut. Och det är bara i Sverige som den har ökat.
Ökningen i Sverige hänger intimt samman med gängkriminaliteten. Enligt Brå-rapporten begås hela 80 procent av dödliga skjutningar inom en kriminell miljö. Våldsutövande är bara den yttersta delen av organiserad brottslighet. Skjutningarna har tack och lov minskat under de första månaderna i år. Men som kriminologen Fredrik Kärrholm har påpekat (SvD 15/4), betyder det inte att andra gängbrott, såsom utpressning, grova stölder, smuggling och människohandel, har upphört.
Brå-rapporten ger inget entydigt svar på varför just Sverige drabbats av så omfattande gängkriminalitet. Flera tänkbara faktorer prövas, men varken ”social utsatthet i vissa områden, vapensmuggling eller droghandel är typiska för enbart Sverige”. Den enda konkreta slutsatsen är att våld och grov brottslighet lätt eskalerar och blir självförstärkande.
Bakom detta resonemang finns nog också den faktiska förklaringen: vår flathet mot brott. Sverige har internationellt sett oerhört låga straff, vilket tillsammans med låg uppklarningsgrad gör det i princip riskfritt att begå brott här. För de flesta svenskar spelar detta ingen roll, eftersom brottslighet i fredliga och välmående samhällen blir allt mindre tolererat över tid.
Det är alltså framför allt socialt tryck som hindrar folk från att begå brott. Men många människor har kommit till Sverige från länder där konflikt och våld i alltför många fall är en del av vardagen. Och på grund av segregation har många av dem inte heller socialiserats in i det svenska samhällets syn på brottslighet. Då försvinner det sociala trycket och måste i stället kompenseras av rättsstatens repression.
Bristen på kännbara straff och den låga risken att åka fast har dock inneburit att det i praktiken funnits få hinder mot att begå brott. Därför har gangstergäng kunnat etableras och våldsspiralen satts i gång. När statsmakten inte värderar brottsoffrens liv till mer än ett par års fängelse, kommer de kriminella inte heller göra det.
Daniel Åkerman är ledariskribent på Svenska Nyhetsbyrån.