Det är ingen tvekan om att regeringen binder ris åt egen rygg. Redan under valrörelsen skapade Tidöpartierna en rejäl uppförsbacke åt sig själva med vidlyftiga löften om stora prissänkningar.
Sedan förvärrar de det hela genom att hävda att skattesänkningen på bensin är större än den i själva verket är och kalla skattehöjningen på diesel en sänkning. Att borgerliga väljare blir sura är självklart.
Däremot är det svårare att förstå oppositionens förargelse. Det ger ju ett ganska oseriöst intryck att både kritisera regeringen för att inte sänka priset lika mycket som utlovat och för att sänkningen kommer öka förbrukningen av bränsle. Dessutom kommer några ören billigare bränsle inte leda till okynneskörning.
Mest ohederligt är dock påståendena om att skattesänkningen mest gynnar rika stockholmare och att dessa är de som kör mest bil. Bränsleskatten är samma överallt, så det är fel. Men även om det stämt, varför skulle människor ute i landet tvingas eller ens vilja betala mer bara för att stockholmare inte ska få något och varför tror oppositionen att människor på ute i landet också drivs av missunnsamhet?
Det stämmer att fordonen registrerade i Stockholm är de som rullar mest. Vad oppositionen aldrig nämner är att statistiken inte tar hänsyn till var bilarna körs. Bara var de är registrerade. Detta gör att de mil firmabilar och en del leasingbilar rullar ute i landet bokförs på huvudkontor eller finansbolag i Stockholm. Vid närmre anblick på statistiken ser vi till exempel att 55 procent av alla personbilar i Solna är registrerade på juridiska personer.
Ytterligare inteckningar för att fordonen inte rullar där de är registrerade är att statistiken visar att det bara finns 756 bussar men drygt 3800 traktorer och mer än 2200 snöskotrar i Stockholms innerstad. Det finns ingen kommun i hela Norrbotten med lika många skotrar som Stockholm.
Givet hur statistiken ser ut är det alltså inte konstigt att flest mil bokförs i Stockholm. Men det är som sagt inte ett bevis för att stockholmare kör mest eller gynnas mest av sänkt skatt på bränsle, än mindre ett argument för att ha fortsatt höga skatter.
Därför är det mer rimligt att titta på var bränslet används. För det finns sådan statistik, fast den används inte av de som vill ha höga bränsleskatter. Det beror rimligtvis på att mönstret är tydligt – Ju glesare kommun, desto större är per capitaförbrukningen av diesel och bensin. År 2021 låg förbrukningen i Stockholms län på 133 liter bensin och 120 liter diesel per person. Motsvarande siffror för Norrbotten är 180 respektive 227 liter. Nedbrutet per kommun blir skillnaderna ännu större.
Sänkt skatt på diesel och bensin gynnar de som använder dessa bränslen mest, och det gör man i glesare områden. Inte i Stockholm. Därför har oppositionen fel om vem sänkta bränsleskatter hjälper mest, och därför bör skatterna också sänkas ännu mer.