Carl Berglöf, kärnkraftsexpert på Energiföretagen, förklarar vad som skulle krävas för att bygga ny kärnkraft i Sverige.
Varför byggs det inte ny kärnkraft i Sverige?
– Anledningen är att det råder osäkerhet kring samhällets långsiktiga syn på kärnkraften. Gällande ny kärnkraft är man väldigt försiktig eftersom det är så stora investeringar. Då blir man osäker på grund av skrivningen i energiöverenskommelsen från 2016 som säger att elsystemet ska vara 100 procent förnybart år 2040.
– Dessutom måste man ha regeringens godkännande för att få bygga en reaktor. Har man då ett regeringsparti, som Socialdemokraterna, som skriver i sitt partiprogram att kärnkraften ska avvecklas är det inte säkert att man kan få ett sådant tillstånd eller att villkoren ändras under tiden.
Är ny kärnkraft olönsam?
– Lönsamheten beror på kostnaderna och intäkterna. Den i särklass största kostnadsdrivande posten när man bygger kärnkraft är kapitalkostnaden. Det behövs tiotals miljarder kronor som man måste lägga på bordet. Förmodligen krävs lånefinansiering vilket gör kalkylräntan central eftersom intäkterna dröjer tills kraftverket står klart. Det kan man lösa på olika sätt.
– I Finland till exempel har den elintensiva industrin gått samman och investerat i ny kärnkraft. Eftersom man själv är slutkunden kan man erbjuda låg ränta som man lånar ut till ett gemensamt bolag. I Storbritannien går staten in och erbjuder lån med låg ränta mot att de tar en del av intäkterna.
– Finansieringsmodellen blir avgörande för lönsamheten och där kan staten hjälpa till. Politikerna har makten i sina händer och skulle kunna göra kärnkraften konkurrenskraftig, som man gjorde med vindkraften för 10–15 år sedan.
Vilka andra problem finns?
– Den stora utmaningen är att det inte finns några föreskrifter som beskriver hur ny kärnkraft ska se ut. Det finns säkerhetskrav för befintlig kärnkraft, men den har andra säkerhetssystem än de typer av reaktorer som byggs i dag. En aktör som vill beställa kärnkraft har alltså inte en susning om vad man ska skriva i sin anbudsförfrågan.
– Erfarenheten visar att sådant arbete tar tid. Man började uppdatera föreskrifterna för befintlig kärnkraft år 2013 och det är fortfarande inte klart nio år senare. Så länge kan vi inte vänta.
Hur skulle en kärnkraftsvänlig politik kunna se ut?
– För det första måste man minska investeringsriskerna. Det viktigaste är då att det råder politisk enighet under lång tid om att stötta en utbyggnad av kärnkraften. Konkret kan man då behöva definiera en finansieringsmodell.
– För det andra måste Strålsäkerhetsmyndigheten få tillräckliga resurser för att ta fram föreskrifter om säkerhetskrav för ny kärnkraft i Sverige.
– För det tredje måste Svenska kraftnät uppdras att utveckla en elmarknad som ger incitament att bygga planerbar kraft. Till exempel genom ersättning utöver elpriset för att man upprätthåller driftsäkerheten och överföringsförmågan i stamnätet.
Varför är kärnkraft viktig att ha med i elproduktionen?
– Planerbar kraft behövs för att elsystemet ska fungera. Resultatet av mindre planerbar kraft är att det svenska stamnätet i praktiken har krympt. Ledningarna är kvar men går delvis på tomgång. Man kan likna det vid trycket i en vattenledning som måste hållas uppe för att vattnet ska flöda fram.
– Om vi idag koppla in 1000 MW planerbar el i södra Sverige så skulle vi dessutom få 500 MW extra överföring från Norrland som vi i dag inte kan utnyttja. Tyvärr har inte väderberoende kraft dessa egenskaper, om till exempel 1000 MW havsbaserad vindkraft kopplades in får man bara i snitt 500 MW eftersom det inte alltid blåser.
Hur ser det ut utomlands?
– Ofta pekar kritiker på projekt som gått över budget och långt över tidsplan, som finska Olkiluoto 3. Men det finns flera goda exempel där vi vet att det går att bygga kärnkraft konkurrenskraftigt och inom rimlig tid. Ett exempel är Förenade Arabemiraten där koreanerna bygger kärnkraft inom rimlig tid, och Kina bygger reaktorer på fem år. Det går om man tränar upp sig och samlar sin kompetens.
Är små modulära reaktorer, SMR, ett alternativ?
– Med SMR finns det möjlighet att bygga snabbt och till lägre kostnad. Ibland beskrivs det som att det bara är på forskningsstadiet, men det kunde inte vara mer felaktigt. Det finns redan SMR baserad på konventionell teknik, alltså små varianter av dagens kärnkraft. En skillnad mot dagens reaktorer är att man samtidigt uppgradera reaktorerna med mer moderna säkerhetssystem än vi normalt använder i dag.
– Sedan finns det också varianter som är av lite mer evolutionär karaktär, som generation fyra, som förmodligen inte kommer kunna användas de närmsta tio åren. Men de konventionella skulle man kunna beställa i dag och ha i drift innan 2030 i Sverige.
Varför byggs då inte SMR?
– Förutom samma skäl som gäller för storskalig kärnkraft står det i Miljöbalken att det bara får finnas tio reaktorer och på befintliga platser, alltså Oskarshamn, Forsmark eller Ringhals. I praktiken är det alltså bara de befintliga kärnkraftsoperatörerna som kan bygga ny kärnkraft. Det är konkurrenshämmande lagstiftning som gör det svårt för nya aktörer att bygga.
– Gällande SMR kommer de förmodligen byggas för fler tillämpningsområden än elproduktion, såsom att producera värme. De skulle då göra störst nytta nära industrier som behöver både värme och el, som pappersbruk, stålverk eller vätgasfabriker.