Den andra anledningen är att det finns stora kunskapsluckor om förortens perspektiv. Det är svårare att nå ut med undersökningar. Svarsfrekvensen är lägre, språket är en barriär och många har inte vanan att svara på frågor om sina åsikter.
När Peter Esaiasson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, år 2017 genomförde en omfattande frågeundersökning i stadsdelarna Hjällbo och Bergsjön i Göteborg var det den första större studien av invandrartäta förorter som gjorts på decennier.
Esaiasson och hans forskarkollegor besökte och intervjuade över 3 000 människor. Resultatet fick populärvetenskaplig form i boken Förorten – ett samhällsvetenskapligt reportage, Timbro 2018. I studien framkom bland annat att förtroendet för polisen och andra samhällsinstitutioner inte alls var lägre i förorten, vilket dittills ofta tagits för givet. Däremot verkade det lokala föreningslivet inte spela den positiva roll det gärna har tillskrivits. Studien blev också den första att ge en fingervisning av hur stor andel av de boende i utsatta områden som pratar svenska. Ungefär 20 till 25 procent av människorna som man mötte hade problem att förstå språket.
Man kan tycka att allt det här borde vara av stort intresse för välfärdssamhället Sverige att veta. Men när Peter Esaiasson ville fortsätta att göra intervjuer i Göteborgs förorter – den här gången som del i ett nordiskt projekt som skulle jämföra resultaten också med danska och finska utanförskapsområden – blev det stopp.
Etikprövningsmyndigheten, EPM, avslog ansökan, vilket Esaiasson beskrev i en debattartikel i SvD. EPM tyckte att ”riskerna uppvägs av den förväntade nyttan”. Vi kan anta att det är politiska risker som myndigheten avser.
Det hela påminner om den berömda intervjun i SVT Aktuellt då nationalekonomen Joakim Ruist fick frågan om han tagit hänsyn till att forskning om migrationens kostnader kunde användas politiskt. Ruist blev med rätta förstummad. Man hade kunnat hoppas att vi hade kommit längre sedan dess.
Kanske har vi det, för en överklagandenämnd har faktiskt underkänt EPM:s beslut. Studien kommer att genomföras. Men det är talande att ryggradsreflexen fanns där: locket på så fort det rör invandring!
Så kan det inte fortsätta. Sverige är idag präglat av migration och segregation. Vi behöver förstå samhället sådant det är, för att låna ett begrepp ur Socialdemokraternas historia.
Sedan är det förstås principiellt galet att en myndighet ska etikpröva och godkänna forskning. Visst behövs det etiska diskussioner men dessa bör föras inom akademin. Det var den förra regeringen som införde EPM. Den nuvarande regeringen bör lägga ned den uppenbart politiserade myndigheten eller ändra dess funktion.