Brödbranden samlar alla men nu krävs solidaritet

Det går knappt att föreställa sig det trauma som branden inneburit utan att själv ha bevittnat den.

Förstörelse och förlust. Men även omdet sätter punkt för något som har varit innebär det startskottet för något nytt.

Förstörelse och förlust. Men även omdet sätter punkt för något som har varit innebär det startskottet för något nytt.

Foto: Jens Ökvist / TT

Ledare2020-08-26 03:00
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.

Likt naturen i övrigt är en eldsvåda våldsam och skoningslös. Den tar inte hänsyn till vad en byggnad betyder för platsen den ligger på. Den bara förstör den, på det mest dramatiskt tänkbara sätt, och med sig tar den hopp, drömmar och hela liv.

Lyckligtvis skadades ingen människa i branden. Och räddningstjänsten lyckades bemästra lågorna i så hög utsträckning att det intilliggande industrihotellet. För detta är brandmännen värda allt beröm. 

Men det är förstås svårt att fokusera på även heroiska insatser när smärtan efter förlusten är så stor. Hela landet deltar i sorgen, Polarbröd är omtyckt överallt. Alla vill uttrycka sitt deltagande. Även regeringen. Näringsminister Ibrahim Baylan (S) och landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) har uttalat sig och haft kontakt med företagsledningen. Det är rimligt agerat.

När Nilsson säger att regeringen vill hjälpa till om den kan är det ett rätt tomt löfte. Regeringen kan inte göra mycket för att hjälpa ett enskilt företag. Men moraliskt stöd har förstås också ett värde. Rent allmänt kan förstås regeringen se till att förbättra företagsklimatet i allmänhet. Om tusen blommor kan blomma minskar beroendet av enskilda företag. Men det är till föga tröst just nu.

Fabriken ska dock byggas upp igen, det har storägaren Karin Bodin sagt till SVT. Då lär framför allt kommunens servicekänsla sättas på prov, snarare än regeringens generositet. 

Hur snabbt och effektivt kan man klara av att handlägga alla tillstånd och ärenden i de många processer som krävs för att ett sådant bygge ska bli av? Det återstår att se, men moroten bör i vart fall vara väldigt tydlig. 

Vill regeringen hjälpa till finns det dock möjlighet att hjälpa kommunen och människorna som drabbas när fabriken inte längre finns kvar. Det finns möjlighet att sätta in särskilda stöd för att hjälpa omställningen som måste göras. Sådant har gjorts förut vid stora företagsnedläggningar och liknande situationer. Ingen kan gärna säga att Älvsbyn skulle vara mindre förtjänt av detta än någon annan. 

Landsbygdsministern säger själv att motsvarande händelse i Stockholm skulle innebära att 30 000 människor förlorade jobbet. Om tragedin är på den skalan bör också svaret på den matcha detta.

I mångt och mycket har 2020 varit ett riktigt skräpår. Brödbranden gör inte saken bättre. Men precis som Sverige kommer att resa sig igen efter pandemin kommer Älvsbyn likt Fenix att resa sig ur sin egen aska. Hur vägen dit ser ut beror dock på de val vi gör.