I höstas meddelade Arjeplogs kommunalråd Britta Flinkfeldt (S) att hon ville avgå. Det låter ju som en smal sak att åstadkomma. Men så var det ju det där med efterträdare. Det kan tyckas att Socialdemokraterna i Arjeplog skulle kunna hitta lämpliga och villiga kandidater i de egna leden.
S är trots allt sedan länge en stor maktfaktor i Arjeplog. I senaste valet fick partiet 35,25 procent av rösterna och valdeltagandet var över 80 procent. Partiet har 9 av 21 platser i kommunfullmäktige. Det borde finnas en redig, självförsörjande organisation bakom ett sådant parti.
Verkligheten visade sig dock vara en annan. Efter flera månaders letande vände sig partiet till allmänheten. På partiets facebooksida bad man om tips på lämpliga personer. I början av juni, nio månader efter att Flinkfeldt meddelat sin avgångslusta, presenterades förslaget till efterträdare: Isak Utsi, tidigare ordförande för samiska ungdomsorganisationen Sáminuorra.
Ingen kan i vart fall säga att valet var väntat. Jokkmokkaren som bodde och arbetade i Luleå mot näringslivet, tidigare främst engagerad i samefrågor. Utsi kan säkert bli ett bra kommunalråd. Men nog är det ett problem att inte ens ett så starkt parti som S i Arjeplog kan få fram en lokal kandidat.
Fenomenet går igen i hela landet. Motsvarande problem uppstod till exempel i värmländska Sunne. När centerpartistiska kommunstyrelseordföranden sedan 14 år skulle avgå blev det väldigt svårt att hitta en ersättare. Till slut föll valet på kommunens kultur- och näringslivschef som helt saknar politisk bakgrund. Centern i Sunne har liksom S i Arjeplog en historiskt stark position.
Partipolitiken för en alltmer anorektisk tillvaro. På 30 år har antalet partimedlemmar minskat från runt 700 000 till 250 000. Det gör en oerhörd skillnad. Socialdemokraterna har 90 000 medlemmar i landet. Ett någorlunda engagerande facebookuppror springer om det på någon vecka. Intresset finns således, men engagemanget saknas.
På gott och ont är och förblir partierna en bärande del i vårt demokratiska system. För den som vill förändra i praktiken finns inget bättre alternativ än att gå med i ett parti. Nya aktiva medlemmar behövs och lär välkomnas varmt överallt och i alla partier.
Nu, mittemellan två val, är också en bra tid att gå med. Man hinner både lära känna sitt parti och visa vad man har att erbjuda innan det är dags för val. Sverige behöver många fler partiaktiva. Tänk på saken, kanske är du en av dem. Och vem vet, om tio år kanske du är kommunalråd.