Den politiker som hävdar annat förstår antingen inte följderna av sina egna beslut eller far med osanning. Prishöjningen på 1 krona och 20 öre för en liter diesel, är helt och hållet resultatet av politiska beslut.
Förra året fattade riksdagen beslut om att skärpa reduktionsplikten. Det innebär att producenterna steg för steg måste öka inblandningen av förnybara drivmedel i fossil bensin och diesel. I augusti steg därför priset på diesel vid pump med 75 öre. Vid årsskiftet skedde en skärpning till, och varje år kommer det att fortsätta. Enligt regeringens beräkningar kan plikten innebära att priset ökar med 5 kronor och 40 öre fram till 2030.
På så sätt vältrar man över stora kostnader för klimatomställningen på människors privatekonomi. Det är brutalt eftersom det ännu inte finns realistiska alternativ för stora delar av befolkningen. Alla tillhör inte den Tesla-körande övre medelklassen.
De höga bränslepriserna är en politiskt konstlad situation som syftar till att få människor att välja det som är rätt för att nå vissa politiskt satta mål. Folk ska inte köra bil, om det inte är en elbil. Människor ska cykla eller ta kollektivtrafiken, och det spelar ingen roll om det är möjligt – det ska göras ändå. Om inte ska det straffas, oavsett om man har möjlighet att göra någonting åt situationen eller inte. Klimatpaternalism ska in på lodrätt 22.
Det lär finnas få i Norrbotten, om ens någon, som nöjeskör sin bil i dag. Kostnaderna är för höga.
Bilen behövs för att få livet att gå ihop, för att människor ska kunna ta sig till jobbet, kunna skjutsa barnen till fritidsaktiviteter och kunna handla. För den som behöver minska bränslekostnaderna är nästa steg att dra ner på något av detta. Den som inte har råd med en elbil – vilket är många – kör inte en vanlig bil för att förstöra klimatet, utan för att det är ett nödvändigt ont.
Till dess att elbilarna gått ner i pris och politikerna har skapat en grundläggande infrastruktur för det klimatsamhälle de vill se, vore det inte för mycket begärt att sänka skatten på diesel och bensin motsvarande den kostnad som reduktionsplikten innebär. Skattehöjningar har motiverats av klimatskäl, och nu när bränslet blir alltmer klimatvänligt finns det starka skäl att sänka den.
Allt detta är ett resultat av en medveten politik. Och Norrbotten lär vara ett av de län som drabbas allra värst.