Bra skrota ekomatsstöd men gör inte om felen

Regeringen möblerar om i vad Jordbruksverket ska främja. De cirka 25 miljoner kronor som tidigare gick till att stötta produktion, konsumtion och export av ekologisk mat stryks.

I stället för att stödja produktion av ekomat ska Jordbruksverket nu stödja skapandet av en marknad för vildsvinskött.

I stället för att stödja produktion av ekomat ska Jordbruksverket nu stödja skapandet av en marknad för vildsvinskött.

Foto: Michael Probst

Ledare2024-01-11 05:00
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.

Pengarna ska i stället gå till att skapa marknad för vildsvinskött samt öka fokus på svensk livsmedelsförsörjning i händelse av krig.

Stödet som nu tas bort härrör från tiden då vi hade en regering som drev på för att 30 procent av jordbruksarealen och 60 procent av den offentliga livsmedelskonsumtionen år 2030 skulle vara ekologisk. Särskilt mycket synbar nytta har dock inte levererats. Varken för skattebetalare eller livsmedelsproduktion.

Till exempel har 1,6 miljoner kronor gått till att ”samla in, sammanställa och presentera marknadsinformation om ekologiska livsmedel i offentlig sektor”. En miljon kronor gick till ”pedagogiska aktiviteter” om ekologisk fruktodling. 3,2 miljoner kronor har satsats på att ”bilda nätverk genom att anordna regionala EKO-inspirerande bussresor för restaurangbranschen”. Ändå har suget efter ekologiskt stadigt minskat.

Därför är det – av flera skäl – bra att regeringen stryper pengarna. Att stimulera ökad produktion när det inte finns köpare slår ju sönder marknaden och lönsamheten för de lantbrukare som verkligen vill odla ekologiskt. Det är inte snällt att med skattepengar förstöra deras värv. Ekomarknaden mår bättre av att inte användas som politiskt slagträ.

Det är ännu mindre önskvärt att lägga skattepengar på att styra människor i en riktning med väldigt få fördelar. Världen blir ju inte bättre av att fler äter ekologisk mat. Tvärtom. Det finns inga hälsovinster för konsumenterna, och för miljön innebär det till och med en ökad belastning. Ekologisk odling läcker mer näringsämnen, minskar kolinlagringen i marken och har en lägre avkastning som innebär att mer mark måste tas i anspråk för samma mängd mat.

Det ligger något besvärande i att använda skattepengar och myndigheter till politisk påverkan på detta vis. Det urholkar ju institutionernas förtroende och integritet. Regeringens beslut är därför en bra början på vägen att minska utrymmet för politisering av myndigheter.

Det är också klokt att öka fokuset på en mer robust livsmedelsproduktion. Det gagnar ju trots allt alla medborgare. Det är dock angeläget att regeringens satsning inte slutar i samma bidragsfest som ekosatsningen. Livsmedelsproduktionen stärks med sänkta skatter och borttagna regler. Inte med pedagogiska aktiviteter, dialog och nätverksbildande bussresor.