Det var förra regeringen som tillsatte hovrättsrådet Sven Johannisson som utredare. ”Det ska vara svårt att fuska, enkelt att åka fast och det ska bli kännbara konsekvenser”, förklarade dåvarande finansminister Mikael Damberg (S).
Det är därför ett betydande omtag av regelverket som utredningen nu presenterar. Johannisson föreslår att en helt ny lag, subventionsbrottslagen, ska införas. Huvudbrottet i den nya katalogen är det så kallade subventionsbrottet. Detta innebär att den som genom att lämna oriktiga uppgifter eller inte anmäler ändrade förhållanden orsakar fara att statligt stöd betalas ut på felaktiga grunder eller inte återkrävs ska dömas för brott.
Även grov oaktsamhet beläggs med straffansvar. Det är en låg tröskel som riskerar att även kvällströtta småföretagare träffas av lagen. Klokt formulerade förarbeten torde dock ge domstolarna tillräcklig vägledning om lagstiftarens intentioner. För när finansminister Elisabeth Svantesson (M) tog emot utredningen var hon tydlig med att det är den organiserade brottsligheten och den kriminella ekonomin som är i fokus.
Utredningen föreslår också underrättelseskyldighet för myndigheter när det finns anledning att anta att ett statligt stöd har eller kommer att betalas ut felaktigt eller har använts på fel sätt. Även här är det värt att notera den låga tröskeln ”finns anledning att anta”. Risken är att Ekobrottsmyndigheten tvingas utreda många anmälningar i onödan.
Rättsväsendet borde ha fullt upp med motiverade anmälningar. Vi har ju år efter år kunnat läsa om hur stöd till trossamfund, föreningar och folkbildning hamnat i orätta händer, till och med hos kriminella aktörer. I en av Riksrevisionens rapporter kring utbetalningar till trossamfund och föreningar konstateras att samtliga granskade myndigheter utom en brast i sin kontroll (20/4 – 23). I en annan rapport fann Riksrevisionen brister i alla led när det gällde utbetalningar till studieförbunden (27/9 – 22).
Därför är det bra att regeringen fått förslag på ny lagstiftning. Men myndigheterna behöver också skärpa sig. Eller som utredningen poängterar: ”Det bör också vara så att den som beslutar om stöd ska ha hög motivation att hitta felaktigheter, för att säkerställa att bidraget går till rätt ändamål”. Klokt hanterat kan detta trots de låga trösklarna vara början på angelägna förändringar.