Den gamla svenska Socialtjänstlagen var en produkt av folkhemsåren. Den byggde på tillit, förtroende och frivillighet. I takt med att samhället förändrats har det blivit allt svårare för socialtjänsten att få till samarbeten med föräldrar till ungdomar på glid. När regeringens utredare på torsdagen presenterade förslag på tydligare mandat berättade Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) att runt 40 procent av vårdnadshavarna inte samarbetar med socialtjänsten.
Därför föreslår utredaren att socialtjänsten ska kunna kalla föräldrar mot hot om vite. Dyker de inte upp får de betala pengar. Ursprungligen var uppdraget till utredaren att titta på om man inte kunde göra som i Danmark och helt enkelt dra in bidrag från föräldrar som inte samarbetar. Den danska vägen föreslår dock inte den svenska utredningen. Resonemanget är att indragna bidrag bara skulle drabba familjer som redan har det svårt. Ett vite som bestäms för en specifik vårdnadshavare anses mer träffsäkert och med mindre bieffekter.
Om just bidragsfrågan kan det bli politisk debatt. Det går att se en orättvisa i att samhället betalar ut pengar till personer som låter sina barn växa upp till brottslingar. Samtidigt är det viktiga i sammanhanget är att fler familjer samarbetar med myndigheterna.
Socialtjänsten ska också kunna besluta om elektronisk fotboja på en ungdom från det att den fyllt femton år. Det och andra tvingande åtgärder ska kunna sättas in utan vårdnadshavares samtycke. Utredaren är öppen med att det handlar om en helt ny ordning för svensk socialtjänst. Den tidigare socialtjänstlagen byggde på frivillighet. I framtiden kommer socialtjänsten att ha mandat att sätta in tvingande åtgärder både mot barn och deras föräldrar. Socialtjänsten håller på att omvandlas till någonting annat än det varit.
Intressant är vad nya befogenheter gör med yrket socialsekretarere. Professionen har redan fått stå i skottlinjen för samhällsförändringar. En undersökning från Akademikerförbundet SSR visade att 66 av socialsekreterarna utsatts för hot i arbetet. För 20 procent av socialsekreterarna är hot en återkommande del av arbetsmiljön. Lägg därtill den så kallade LVU-kampanjen!
Tydligare mandat att införa tvångsåtgärder stärker socialtjänsten som funktion, men den gör inte professionen mindre utsatt. Vägen till en fungerande socialtjänst är fortfarande lång.