Med sin bakgrund i förorten lyfte Dousa in nya perspektiv i den moderata politiken. Bland annat gick han ut och kritiserade friskolesystemet och menade att det offentliga måste hålla hårdare i skattebetalarnas pengar. Timbro har dock drivit just mindre statlig inblandning. Hur ska Dousa axla den nya rollen?
När du lämnade uppdraget som ordförande för Muf sa du att du skulle syssla med något annat än politik. Är inte Timbro politik?
– Det är inte partipolitik. Det är klart att det handlar mycket om politik men jag vill se Timbro som ett kluster där olika delar av samhället kan mötas; politiken, kulturen, näringslivet och akademin.
Vilken uppgift ser du att Timbro har idag?
– Timbro ska vara en kraft i svensk samhällsdebatt. Vi ska driva frågor om mer och bättre marknadsekonomi, större personlig frihet och fler valmöjligheter för vanliga människor.
Men behöver Sverige bli mer liberalt? Är det inte snarare en starkare stat många efterfrågar?
– Allt hör ihop. Självklart engagerar saker som sjukvård, trygghet och klimatfrågor. Men det är fortfarande så att det är den privata sektorn som finansierar den offentliga sektorn. Vill vi påverka till exempel tryggheten behöver vi resurserna som skapas av det fria näringslivet. Här kan Sverige bli mycket bättre. Vårt BNP per capita har släpat efter de senaste femton åren. Vi måste driva på för bättre skatteklimat och för enklare regler för företagande.
Timbro har ju av kritiker ofta kallats nyliberala. Hur ser du på ordet nyliberal?
– Det är klart det finns både idéer och företrädare i Timbro som skulle kunna definieras som nyliberala. Men jag är rädd för att borgerligheten börjar bli som svensk vänster på 70-talet. Att vi bråkar om någon bokstav hit och dit istället för att lyssna på vad människor vill. Det finns nyliberala, klassiskt liberala, konservativa, liberalkonservativa. Jag tror att det är mer som förenar än som skiljer dessa, och jag vill vara med och få dem att intressera sig mer för marknadsfrågor.
Covid19-pandemin har inneburit en stor omställning för hela samhället. En del menar att erfarenheten av pandemin kommer att ändra spelreglerna för politiken?
– Jag tror mycket av det rent politiska kommer återgå till det normala. Det tycker jag man har sett mellan topparna i pandemin. Då det varit lugnare har de vanliga frågorna om till exempel arbetsmarknad och trygghetsfrågor åter dominerat det offentliga samtalet. Däremot har pandemin snabbat på förändringar som börjat redan tidigare. Jag tänker då på digitalisering i olika former. Innan Corona hade i varje fall inte jag Zoom, Snapchat och Teams i telefonen. Nu har vi alla det, och vi jobbar på nya sätt. Samtidigt har handeln över internet ökat. Pandemin har förändrat hur vi arbetar och hur vi handlar. Det påverkar naturligtvis i sin tur hela samhället.
När du var MUF-ordförande var du engagerad i skolfrågor och många reagerade på att du ifrågasatte hur skolmarknaden fungerar. Kommer du fortsätta driva skolfrågor i din nya roll?
– Jag kommer definitivt fortsätta driva skolfrågor – även när det är obekvämt. Det är klart vi ska valfrihet i skolan. Men vi borgerliga har ibland varit naiva då vi trott att det fria skolvalet automatiskt skulle leda till att dåliga skolor försvann och att bara de goda blev kvar. Tyvärr finns det många exempel på att skolor konkurrerar med andra saker än hög kvalitet; ny laptop, lunchkuponger på hamburgerrestaurang, eller vad det kan vara. I spåren av Covid-19 är jag rädd att en del skolor kommer försöka locka elever genom att erbjuda distansundervisning. Det var inte så det fria skolvalet var tänkt.