Bonus malus slår ännu hårdare mot landsbygd

Regeringen fortsätter med ineffektiva klimatåtgärder genom att ytterligare skärpa bonus-malus-momentet i bilbeskattningen.

Bonus-malus-systemet får rött ljus för sin dåliga utformning som en straffskatt för människor utan storstäderna.

Bonus-malus-systemet får rött ljus för sin dåliga utformning som en straffskatt för människor utan storstäderna.

Foto: Hasse Holmberg

Ledare2021-10-01 05:00
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.

Bonus-malus-systemet är ett tillägg till den ordinarie fordons- och bränslebeskattningen som infördes 2018. Syftet är att fler ska köpa mer miljövänliga bilar. Bilar med utsläpp under viss mängd får i stället en bonus på upp till 70 00 kronor. Nyproducerade bilar som släpper ut en viss mängd koldioxid per kilometer påläggs i stället en extra skatt, malus, under de tre första åren efter inköp. Skatten blir högre ju mer bilen släpper ut. 

Nyligen föreslog regeringen att skärpa malusdelen från den 1 juni 2022 (27/9). Gränsen för att betala mer än grundbeloppet ska sänkas från 90 gram koldioxid per kilometer till 75 gram. Och gräsen att betala den högre nivån sänks från 130 gram per kilometer till 125 gram. Skälet till skattehöjningen är att skatteintäkterna från malus inte räcker för att finansiera bonusen.

Det säljs alltså för många miljöbilar. Det avslöjar strängt taget hur dåligt konstruerat systemet är. Om målet uppfylls kommer en allt mindre skara ägare till bilar med högre utsläpp behöva betala för allt fler miljöbilar. 

Detta skulle inte behöva vara ett problem om det var så att många människor fortfarande inte har ett realistiskt alternativ till bilar med höga utsläpp. I synnerhet utanför större städer är tillgången till såväl kollektivtrafik som laddstolpar för elbilar låg.

I finansdepartementets promemoria som ligger till grund för förslaget konstateras att boende i storstäder köper en betydande del av bilarna med låga utsläpp och därför inte lär påverkas av skattehöjningen. Systemet blir alltså praktiken en transferering av resurser från landsbygd till storstad. Det är knappast rättvist.

Särskilt som högre utsläpp vanligen beror på att bilen drar mer bensin eller diesel. Detta leder till att driftskostnaderna är högre från början och därtill genererar högre bränsleskatter redan innan bonus-malus-systemet. De personer som kommer fortsätta att köpa bilar med högre utsläpp lär därför inte göra det för att de inte bryr sig om miljön, utan för att det saknas rimliga alternativ.

Värst av allt är att bonus-malus-systemet inte heller tycks fungera. Rapporter från både Konjunkturinstitutet och Riksrevisionen har konstaterat att det inte ger några större minskningar av koldioxidutsläppen. Förvisso sker en omställning till mer klimatsmarta bilar, men det beror på andra styrmedel såsom koldioxidskatter. Detta är vad regeringen borde fokusera på, och slopa bonus-malus.