I Sverige har man ingen skyldighet att lära sig någonting, men man är tvungen att fysiskt gå till skolan. Dag ut och dag in. Det är vad vi har enats om är i barnens intresse: att befinna sig i lärdomslokalerna där en verksamhet till deras fromma bedrivs.
Lite väl korporativistiskt måhända men för all del. Det kräver dock att skolan inte är en plats som är en bestraffning i sig. När så är fallet blir skolplikten inte bar kontraproduktiv utan ren tortyr av barn. Sådan är konsekvensen av en fallerad skola. Den nyligen omskrivna skolan i Boden synes vara ett utmärkt om än skrämmande exempel på detta.
Enligt flera föräldrar befinner sig skolan i ett upplösningstillstånd. Inte ens när en pappa besökta skolan en hel dag dämpade sig kaoset. Saker och möbler flög bokstavligen i luften likafullt.
En så stökig miljö är förstås ett problem i sig som förstör skolgången för många elever. Men det stannar förstås inte där. Mobbning och våld är alltid en risk och när vuxenvärlden har kapitulerat så fullständigt är det ett nästan självklart inslag. Av allt att döma är barn regelbundna måltavlor för våld av allehanda slag på skolan i fråga.
Hur ska ett enda barn kunna förväntas tillgodogöra sig skolgången på en sådan plats? En plats där man inte hör sig själv tänka och det är nästan lika bra eftersom det mesta som far igenom huvudet är rädsla för att nedslagen – på rasten, på lunchen, eller varför inte i klassrummet?
För- och gundskolechefen Petronella Sirkkas konstaterande att det inte ska förekomma våld på deras skolor är särskilt nedslående. Hon utgår också från att skolan kommer till rätta med situationen.
Jaha. Men vad händer om så inte är fallet? Om skolan fortsätter att jobba på en handlingsplan vilket var beskedet en desperat mamma fick när hon vända sig till skolan? Vad händer då? Får rektorn för skolan vara kvar trots att vederbörande då bevisligen inte klarar av att bedriva verksamheten på ett ens nästan acceptabelt sätt? Får för- och grundskolechefen vara kvar om problemen fortsätter i ett halvår till? I ett år till?
Vilka krav ställer politiken på skolförvaltningen i Boden? Kanske bör arbetsmarknads- och utbildningsnämndens alla möten förläggas till skolan i fråga tills situationen har förbättrats. Om det är okej att tvinga små barn dit dag efter dag för att plågas kan det väl inte vara en så stor uppoffring när allt omkring? Och om det nu inte skulle vara acceptabelt – varför är det då okej att tvinga barnen dit varje dag om de ändå inte kan lära sig någonting utan främst bara plågas?