Blåste handlarna upp våra matpriser i julas?

Komikern Jerry Seinfeld skämtade en gång i tiden om hur dumt det är att betala för mat när man har ätit och är mätt och inte ser värdet av det längre.

Griljerad julskinka, förstås ett måste på julbordet. Men nog har den blivit dyrare. Vems fel är det egentligen?

Griljerad julskinka, förstås ett måste på julbordet. Men nog har den blivit dyrare. Vems fel är det egentligen?

Foto: Johan Nilsson/TT

Ledare2022-12-28 05:00
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.

På motsvarande sätt är ju nu åtminstone många av faten och skålarna rensade på julmat och vi kan slå oss till ro och gruffa över att den väl smakade lika gott som den brukar men att den var dyrare i år. Och så var det ju.

Som alltid när någonting blir dyrare är det ju populärt att leta syndabockar. Svenska regler och skatter är lite för abstrakta för att riktigt gå att hetsa upp sig över. Putin svär vi redan tillräckligt mycket över. Ica-handlaren däremot, han kommer billigt undan. Kanske är det så att han har passat på att höja matpriserna lite extra nu när inflationen och alla prisökningar härjat. Kanske hade han behov av att sy in ett extra lager värmande tusenlappar i grosshandlarkavajen?

I någon mening har det förstås garanterat hänt. Prissättning av varor i ett stort system, som en butik ju är, är en komplicerad verksamhet och självklart kan någon butiksinnehavare ha höjt priset på malen muskotnöt mer än vad som rättfärdigats av inflation och kostnadsökningar. Men aggregerat, på det hela taget? Nej.

Konjunkturinstitutet, KI, släppte i början av december specialstudien Prissättning hos svenska företag under 2022. Enligt KI:s beräkningar finns det inte några tydliga indikationer på att konsumentpriserna har stigit mer än vad som kan motiveras av ökade produktionskostnader sedan det andra kvartalet 2021.

Tittar man mer specifikt på livsmedelsbranschen tyder KI:s modell på att en total överföring av kostnadsökningarna på konsumenter i branschen för livsmedel, dryck och tobak skulle motsvara 11,2 procent. Men den faktiska ökningen av konsumentpriserna var 7,4 procent. 

Rensat för inflationen har omsättningen i dagligvaruhandeln minskat det senaste året, vilket Svensk dagligvaruhandel redovisade nyligen under ett seminarium om livsmedelspriserna. För en bransch med små marginaler som till stor del lever på omsättningen är det ett stort problem. Allt fler kunder dras nu till extrapriser men också till lågprisbutiker för att balansera sina kostnader. Priserna är praktiskt taget det enda handlarna har för att konkurrera om kunderna. Att höja dem mer än nödvändigt kan vara livsfarligt.

De gör sitt bästa för att vi fortsatt ska komma och handla i just deras butiker. Och även om priset på våra matkassar har gått upp, och ibland ganska kraftigt, så beror det i vart fall inte på giriga butiksinnehavare. Det kanske är till viss tröst för någon.