Med tanke på de senaste årens biståndsskandaler kanske man kan gissa varför det är svårt att ta fram sådan data.
Riksrevisionen har granskat biståndspolitiken och konstaterar att riksdagen inte får tillräckliga underlag för att bedöma biståndets resultat mot biståndets mål. Det är kritik som riksdagen framfört i flera år. Riksrevisionen menar också att biståndets resultat inte heller påverkar politiken i vidare utsträckning, utan snarare att biståndets utformning påverkas av politiska prioriteringar.
Många borgerliga debattörer har länge varnat för att biståndet många gånger är en dyr form av symbolpolitik. Att Riksrevisionen nu i stort sett instämmer i kritiken aktualiserar åter en gång frågan om Sverige verkligen inte kan hitta bättre användning för åtminstone en del av de 47 miljarder kronor som årligen läggs till biståndsarbetet.
De senaste åren har biståndsskandalerna duggat tämligen tätt. Så sent som i januari i år anklagades medarbetare på UNRWA, FN:s stödorgan för Palestinaflyktingar, för att ha medverkat i 7 oktober-massakern i Israel. Det har även avslöjats att massakern hyllats på interna forum. Av det kan man dra många inte så smickrande slutsatser av biståndspolitikens långsiktiga resultat, men det som med all säkerhet kan konstateras är att det inte gjort mycket för att främja demokratiska och rättsstatliga principer.
Innan dess briserade den omfattande skandalen på FN-organet UNOPS år 2022. Den gången försvann omkring 600 miljoner kronor helt spårlöst. Från före detta medarbetare på Unops fick man höra historier om hur man arbetat med mångmiljonbelopp som inte kunde redovisas varken efter gällande lagstiftning eller FN:s finansregler, och hur medarbetare fått panikångestattacker när man fått den omöjliga uppgiften att försöka få redovisningen att se godtagbar ut.
Och alldeles nyligen rapporterades det att Sida använder sig av så kallade hawalabanker för att skicka ut biståndspengar. Hawala är ett anonymt system där pengar i princip är omöjliga att spåra.
Det är med detta sagt inte svårt att förstå varför biståndets långsiktiga resultat kan vara svårt att redovisa. Det är faktiskt möjligt att ingen egentligen kan svara på frågan på ett tillfredsställande vis. Men även om man kan förstå varför det finns svårigheter med att redovisa biståndets förtjänster, är det svårt att motivera varför svenska skattebetalare ska behöva acceptera ett sådant upplägg.