Bättre integration kräver en minskad invandring

I början av 2000-talet låg Sverige i botten gällande dödligt skjutvapenvåld i Europa. Numera toppar vi listan.

Vardagliga skjutningar och sprängdåd är en konsekvens av det utanförskap som byggts upp under flera decennier.

Vardagliga skjutningar och sprängdåd är en konsekvens av det utanförskap som byggts upp under flera decennier.

Foto: Jonas Ekströmer / TT

Ledare2023-07-17 05:00
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.

År 2022 sköts 63 människor ihjäl i Sverige, varav en i Luleå, som ett led i de kriminella nätverkens blodiga konflikter. I storstäderna har skjutningar och sprängningar blivit en otäck del av vardagen. Våra betydligt mer förskonade nordiska grannländer ser med fasa på den svenska utvecklingen. Inte undra på. Vem vill känna sig otrygg i sitt eget hem, på väg till skolan, när man slår sig ned på den lokala pizzerian?

De senaste decennierna har Sverige haft en mycket stor invandring. Den har stuckit ut på europeisk nivå, och inte minst varit betydligt mer omfattande än den till våra nordiska grannländer. Röda som blå regeringar har möjligen velat väl, men agerat oförnuftigt och naivt kring potentiella negativa konsekvenser för samhället.

Resultatet, och skillnaden mellan oss och våra grannländer, ser vi i dag. Att Sverige inte kunnat hantera den stora invandringen har skapat en grogrund för hopplöshet, utanförskap och parallella samhällsstrukturer i förorten. Vi bevittnar en kriminalitet som få ens kunde drömma mardrömmar om för trettio år sedan.

Enligt Maria Normann, kriminolog och lektor i socialt arbete vid finska Laurea-universitetet, beror det svenska tillståndet på att integrationen kapitalt misslyckats. Det förefaller vara en korrekt analys. En inte alltför våghalsig slutsats torde vara att möjligheterna till en välfungerande integration påverkas av antalet som invandrar.

I den politiska debatten diskuteras hårdare straff, visitationszoner, anonyma vittnen och sänkt straffmyndighetsålder. Det är förvisso bra att en nationell krissituation leder till åtgärder. Men man kan undra om vi alls hade behövt diskutera på vilka sätt vi kan göra samhället mer repressivt med en integration som faktiskt fungerat. Och om den misslyckade integrationen utgör grunden till våra stora bekymmer är det på den frågan vi måste rikta huvudsakligt fokus.

Enligt Migrationsverkets senaste prognos från april väntas 16 000 personer söka asyl under 2023. Utöver det väntas 45 000 ansökningar om uppehållstillstånd via anknytning. Det är problematiskt höga siffror sett till de utmaningar vi redan har. Att regeringen förra veckan gick fram med en lagrådsremiss för skärpta villkor för anhöriginvandring är därför positivt. Uppdraget till Migrationsverket om att inrätta återvändandecenter likaså. Men fler åtgärder måste vidtas.

Sverige behöver arbetsro. Ska vi kunna få bukt med utanförskap, otrygghet och den galopperande våldsutvecklingen är en fortsatt omfattande invandring sannolikt en mindre god idé.