I måndags presenterade Kullgren och infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) delar av statsbudgeten som rör landsbygden.
Skatten på diesel som används i jord-, skogs- och vattenbruksverksamhet skattebefrias till och med 2023. De som inte har sitt värv inom det agrara och skogliga får från årsskiftet nöja sig med en blygsam skattesänkning om blygsamma 14 och 41 öre per liter bensin respektive diesel.
Att sänka reduktionsplikten hade sänkt kostnaden för alla användare, men så kommer inte ske förrän först år 2024. Då denna sänkning kommer efter en höjning är det fortfarande oklart om den utgör en reell sänkning. Skälet att inte sänka reduktionsplikten redan nu är enligt Kullgren det något kryptiska och lösryckta ”finansiella läget”.
Däremot rivs den rödgröna regeringens förslag för reseavdrag upp, och nuvarande reseavdrag höjs till 25 kronor per mil för resor med egen bil och tolv kronor milen för förmånsbil. Det är bra, och nivån närmar sig ju vad det kostar att köra.
Det är också bra att regeringen styr över pengar från underhåll av järnvägen till underhåll av det länge styvmoderligt behandlade vägnätet. Den miljard som nu går till vägen räcker emellertid inte. Trafikverket bygger nämligen på förra regeringens order upp en underhållsskuld på två miljarder kronor per år. Regeringens tillskott gör alltså bara läget mindre dåligt. Arvet efter de rödgröna är inte vackert.
Inte heller satsningen på laddinfrastruktur är genomtänkt. Hur ska ett ökat antal laddstationer för transportsektorn få fler på landsbygden att välja elbil? Varför lägger staten ens pengar på bara ett fordonsslags möjlighet att fylla på energi? Vi har ju inga statliga bensinmackar.
Regeringen har också fastnat lite i cykelstället när den lyfter fram gårdsförsäljning av alkohol som en stor grej för att stärka villkoren och förutsättningarna för landsbygden. I synnerhet då regeringen kräver att en eventuell gårdsförsäljning, som begränsas till att ske i samband med till exempel studiebesök och smakprovningar, sker under förutsättning att ”detaljhandelsmonopolet kan stärkas”.
”De här ska ses som de första stegen i att utveckla regeringens politik för landsbygden”, förklarade Kullgren. Och det är väl så förslagen får ses – som en bra men blygsam början. Riktningen är utstakad, och det är bara för landsbygden att se fram emot de riktiga reformerna.