Det är tyvärr en otrevlig sanning att det som privatresenär kan vara krångligt att åka tåg. Förseningar, trasiga toaletter och en bistro som man aldrig vet finns eller inte. För privatresenärer har tågen blivit ett lotteri, eller en förtäckt kampanj för svensk bil- och flygnäring, men det går att leva med. Däremot är det ett betydligt större samhällsproblem att industritågen och framför allt Malmbanan är i stort behov av underhåll. Om detta har LKAB larmat och sagt att man kan bli tvungen att varsla personal och dra ned på produktionen. Urspårningar i november och februari orsakade sammanlagt 76 dygns stopp i trafiken med en förlust på 100 miljoner kronor per dag. En siffra som är svår att greppa. Den visar vilken stor del malmexporten spelar för den svenska ekonomin och att det svenska industriundret fortfarande står sig. Men den äventyras när det inte går att transportera malmen och detta är milt uttryckt en farlig utveckling.
LKAB har i årtionden påtalat det dåliga spårunderhållet och redan tvingats minska produktionen i Malmberget och skurit ned på godstransporterna. Detta är rent ut sagt en skandal och nuvarande regering borde ta detta som en varningsklocka. Renoveringen av Malmbanan borde vara högsta prioritet för infrastrukturminister Andreas Carlsson. Inte minst på grund av det säkerhetspolitiska läget där det gäller att skydda och säkerställa att svensk basindustri fortsätter att leverera. Men i nuläget gör man inte detta och faller in i ett tragiskt mönster där man fortsätter att ignorera norra Sverige.
Tyvärr verkar orsaken till denna ignorans bero på vad som skulle kunna kallas för institutionell dumhet. Man har så pass mycket att göra att man inte orkar tänka stort och långsiktigt. Det är inte heller bara nuvarande regering som har gjort det. Sverige är ett rikt land men rikedomen vilar inte på trendiga företag likt Spotify eller Northvolt även om dessa är bra på att locka till sig politiker, skattepengar och publicitet. Prioriterar vi inte malmen och skogen blir svenska skattebetalare lidande. Kort sagt kan inte all industri ligga i Stockholms innerstad. Det är hög tid för Andreas Carlsson att prioritera infrastrukturen och att lyssna på traditionella företag som har Sveriges bästa för ögonen. Renovera järnvägen och gör detta för Sveriges skull. Malmen måste kunna exporteras och det går inte i nuläget vilket äventyrar framtiden.