Över 400 000 personer är i dag arbetslösa. Nästan 200 000 personer har gått utan jobb i ett år eller mer och är därmed långtidsarbetslösa, vilket är en rekordhög nivå som förväntas stiga.
Ökningen kan till viss del förklaras av de ekonomiska konsekvenserna i spåren av pandemin, men det förklarar inte allt. Långtidsarbetslösheten har legat på en stabil nivå i flera år, kring 140 000 personer i snitt sedan 2011. Det är mer angeläget än på länge att komma till rätta med detta.
Cirka 60 procent av de som gått utan jobb i ett år eller mer är utrikes födda. För nyanlända är det av stor vikt att svenskundervisningen fungerar bra och att det finns incitament att snabbt lära sig språket. Det är en förutsättning för att individen senare ska kunna skaffa sig kompetens som arbetsgivare efterfrågar.
Utbredd arbetslöshet är ett hot mot fungerande integration, dränerar resurser från välfärden och riskerar människors välmående. Det sistnämnda ska inte underskattas. Forskning visar att arbetslöshet påverkar människors hälsa negativt, även om det varierar på individnivå.
Många av de som har det allra svårast på arbetsmarknaden saknar både erfarenhet och utbildning. Samtidigt ställer digitaliseringen och automatiseringen allt högre krav på arbetskraftens kompetens. Problematiken förstärks av att branscher med många instegsjobb har drabbats hårt av pandemin och att konsumtionsmönster förändrats, till exempel inom handeln. Alla jobb kommer sannolikt inte tillbaka, men andra kan växa fram om rätt förutsättningar finns.
Sverige har nu en av Europas högsta arbetslöshet och hade det redan innan pandemin, trots flera år med högkonjunktur. Politiken skapar inte jobb, men politiken kan skapa gynnsamma förutsättningar för fler jobb och tillväxt. Är dessa dåliga kommer det återspeglas i arbetslösheten.
Skatterna måste sänkas, regelbördan måste minska och matchningen mellan arbetsmarknadens behov och utbildning måste bli bättre. Det måste bli billigare att anställa för att fler företag ska våga anställa någon som är mindre kvalificerad för jobbet, men likväl skulle kunna lära sig jobbet på arbetsplatsen. Krav om motprestation i form av till exempel praktik eller yrkesutbildning bör ställas på alla som kan jobba men inte gör det och tar emot bidrag.
Om vi inte tar långtidsarbetslösheten på allvar kommer utanförskapet öka. Det har varken individen eller samhället råd med.