När kompetensbrist är det största tillväxthindret för småföretagare och sju av tio företagare samtidigt aktivt undviker att använda Arbetsförmedlingen för att hitta ny personal är det tydligt att myndigheten inte klarar av sitt jobb (Företagarna Nyheter 8/3).
Dessvärre visar myndighetens hantering av nyanlända från Ukraina som kommit via massflyktsdirektivet en stelbenthet som skapar fler problem än det löser (Arbetet 30/8). Men det underliggande problemet är värre än så.
Enligt regleringsbrevet är Arbetsförmedlingens huvuduppdrag att sammanföra de som söker arbete med arbetsgivare som söker arbetskraft och prioritera sökande som står långt ifrån arbetsmarknaden. Därtill ska myndigheten bidra till målet att utbetalningarna från välfärdssystemet ska vara korrekta samt motverka fel och minska andelen felaktiga utbetalningar.
Kritiken från IAF handlar om att Arbetsförmedlingen brustit i sitt uppdrag vad gäller lämpligt arbete och sökområden. Samma kritik som framfördes redan år 2017 (DI 13/3).
För att erhålla ersättning från a-kassan förväntas en arbetssökande aktivt söka jobb som är lämpliga för personen i förhållande till tidigare erfarenheter men också till var personen bor. Tillsynsmyndigheten konstaterar att det finns stora brister i Arbetsförmedlingens kontroll att arbetssökande faktiskt uppfyller sina åtaganden. Kritiken gäller också underlåtelsen att underrätta av arbetslöshetskassorna när en arbetssökande inte utökar det geografiska eller yrkesmässiga sökområdet. I sin tur leder det till att stöd betalas ut trots att den arbetssökande inte lever upp till kraven. Stick i stäv med myndighetens uppdrag.
Ett minimum för alla myndigheter torde vara att se till att de krav som finns faktiskt respekteras och om de inte gör det måste det få konsekvenser. Ett konsekvenslöst samhälle blir snabbt lika ohållbart som ett kravlöst dito. Försök med samma metod i en barnfamilj i en månad så kommer nog polletten trilla ned.
Det är dags att se över Arbetsförmedlingens arbetsuppgifter. Myndigheten har bevisat att den inte klarar av jobbet och företagare undviker att blanda in den när det är dags att söka nya medarbetare. Ett rejält underbetyg för en myndighet vars namn bokstavligen betyder att den förmedlar arbete.
Arbetsförmedlingens huvudsakliga ansvarsområde måste begränsas till myndighetsutövning kopplat till arbetsmarknadspolitik. Renodla myndighetens ansvar till att bedöma arbetssökandes rätt till insatser och stöd och till att sköta upphandling av olika leverantörer. Överlåt jobbet att jobbmatcha till de som klarar av det och byt sedan för all del namnet till Arbetsmarknadsmyndigheten.